Svårigheten att rekrytera begränsar livsmedelsföretagen

Hela 92 procent av livsmedelsföretagen vill öka produktionen, men om det ska gå, krävs 20 000 nya medarbetare de kommande fem åren.

Samtidigt säger hela 94 procent av livsmedelsproducenterna att de har svårt att rekrytera som det är i dag och att det är svårt att hitta rätt kompetens. Det visar en rapport om kompetensförsörjning och kompetensbrist från Livsmedelsföretagen.

Om svensk produktion av mat och dryck ska kunna öka enligt målen i den nationella livsmedelsstrategin behöver industrin ett kraftigt ökat inflöde av nya medarbetare – dessutom krävs ofta teknisk eller branschspecifik kompetens. Livsmedelsoperatörer och lagerpersonal, underhållstekniker och mekaniker, produktionsutvecklare samt bagare, styckare, slaktare och bryggare är exempel på kompetenser det råder brist på.

– Tyvärr så riskerar den stora och växande kompetensbristen att omkullkasta företagens planer. Den snabba tekniska utvecklingen ställer allt högre krav på utbildning, samtidigt som antalet livsmedelsrelaterade utbildningar minskar och konkurrensen från andra industrier om teknisk kompetens ökar. På lång sikt är kompetensbristen utan tvekan livsmedelsindustrins största utmaning, säger Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Tvingas sänka kraven

Nästan vart tredje företag säger att de har mycket svårt att hitta och rekrytera rätt kompetens, särskilt specialiserad kunskap inom produktion, så som bagare, processteknik, automation, underhåll och elektriker. 82 procent av företagen anger att de har avstått från att anställa eller tvingats sänka kraven. 49 procent svarar att svårigheten med att hitta rätt kompetens lett till sämre lönsamhet och 37 procent att de avbrutit eller pausat en planerad produkt­ökning.

– Vi investerar i nya teknologier, system och lösningar i hela vår supply chain, och behöver då ha medarbetare som kan använda de nya systemen och maskinerna, som hela tiden blir mer avancerade, säger Robert Zmijewski, HR Director Supply Chain, Arla Foods Sverige, i rapporten.

Få riktade utbildningar

Utbudet av relevanta utbildningar är begränsat och i vissa fall obefintligt. Och tekniska utbildningar på yrkeshögskolenivå är nästan aldrig specifikt riktade mot livsmedelsindustrin. Det gör att konkurrensen om studenterna är hård, men att de inte heller tränats i livsmedelsspecifika produktionsmetoder, system och processer. Samma problem finns även på gymnasienivå, där många yrkesutbildningar försämrats eller lagts ner sedan 2011.

Företagen tvingas lägga alltmer resurser på att själva anordna utbildningar för att täcka behovet. 8 av 10 företag anger att de utbildar nyanställda och 2 av 3 erbjuder vidareutbildningar. Något som kostar företagen mycket pengar.

Företagens förslag

Livsmedelsföretagens medlemmar vill att mer görs för att locka unga i färd med att välja utbildning att satsa på livsmedelsindustrin. Och att industrin måste bli bättre på att lyfta fram alla de karriär- och utvecklingsmöjligheter som finns på svenska livsmedelsföretag.  De vill även se behovsspecifika utbildningar, fler utbildningsplatser och bättre kvalitet på de utbildningar som erbjuds.

– Livsmedelsindustrin har en helt avgörande roll för den svenska välfärden och försörjningsförmågan. Industrins betydelse för Sverige måste lyftas och tydliggöras, både av oss inom industrin och av landets politiker och ansvariga myndigheter. Tyvärr har vi under den pågående kostnadskrisen sett hur ledande politiker och opinionsbildare misstänkliggör och sprider villfarelser om aktörerna inom livsmedelskedjan. Om vi bara kunde hålla oss till fakta och tona ner de populistiska utspelen så tror jag att det skulle kunna bidra till att öka hela livsmedelsbranschens attraktivitet, säger Björn Hellman.

Läs hela rapporten: https://q.ja.se/akg5Y