Nu närmar sig sommaren med stormsteg – är du förberedd?

Sommar innebär ofta höga utomhustemperaturer, vilket i allt högre grad har blivit en utmaning även för oss i vårt nordliga klimat. Med goda förberedelser kan du undvika obehagliga överraskningar och situationer som kunnat undvikas.

 

Grisar kan inte svettas och reglerar därför sin kroppstemperatur genom att blöta ner sig. I brist på gyttjebad lägger de sig då gärna på spalten vilket medför att gödsling oftast sker även på liggytan.Foto: Emma Sonesson

Sommartemperaturer ställer höga krav på en väl fungerande ventilation. Dåligt ventilerade stallar drabbas snabbt av hygienproblem med försämrad djurvälfärd och ökade arbets­insatser som följd.

Även luftfuktigheten i stallet påverkar den upplevda temperaturen. Summan av stallets temperatur och den relativa luftfuktigheten i ett isolerat stall ska aldrig överstiga 90, men helst vara lägre än så. Eftersom temperaturen på luften många gånger är svår att påverka, är det förmågan att vädra ut fukten som ofta är avgörande för hur väl stallet fungerar.

Kontrollera och underhåll

För att ge sig själv och stallet de bästa förutsättningarna är det bra att redan innan värmen kommer ha kontrollerat och underhållit sin ventilation.Kontrollera exempelvis nedanstående punkter och använd en checklista där det som är kontrollerat bockas av:

  • Fungerar alla fläktar som de ska? Kontrollera att alla fläktblad och spjäll är hela.
  • Fungerar tilluften som den ska? Försämrad tilluftkapacitet kan märkas till exempel på att undertrycket i avdelningen är högt.

• Finns det fri passage i tilluftsdonen, eller är de blockerade av damm/isolering?

• Hur är status på tilluftsdukar, behöver de rengöras eller bytas? Ofta kan tilluftsdukar vara tilltäppta av damm etcetera, vilket avsevärt försämrar deras kapacitet. Att öppna dukarna i ena änden kan öka tilluftkapaciteten.

  • Se till att temperaturgivare som styr ventilationen visar rätt temperatur. Annars behöver de kalibreras.
  • Gummidukar i utgödslingen behöver vara hela för att luftflöden ska ha möjlighet att gå rätt väg och inte suga upp gödselgaser i stallarna. Gödselgaser med mera som då tränger upp i stallet ger försämrad luftkvalitet och därmed försämrad arbetsmiljö för personal, risk för smittspridning och i extrema fall risk för död hos grisarna. Risken för att gödselkulverten fungerar som oönskat luftintag ökar med ökat undertryck i stallet.

 

Vid tvätt av avdelningar; kom ihåg tvätta nedsläppsrören med iller för att komma åt eventuellt foder som fastnat i ledningarna och jäst eller möglat. Det kan också finnas anledning att öka rundpumpningstiden, eftersom den högre stalltemperaturen kan leda till ökad gasbildning i ledningarna.Foto: Gård & Djurhälsan

Öppna fönster och nödventilation

I en del stallar finns rutinen att öppna fönster för att öka luftgenomströmningen under årets varma månader. Tänk på att ventilationen då ”punkteras”, så det kan behöva kontrolleras att hela stallet fortfarande ventileras som det ska. Det finns då också risk för kallras från fönstren under kalla nätter, vilket kan störa grisarnas val av liggplats och i förlängningen ge dålig boxhygien. Det kan vara klokt att också ta i beaktande att öppna fönster kan medföra att fåglar och/eller skadedjur etcetera tar sig in i stallarna.

Det är klokt att ha en plan för hur ventilationen kan upprätthållas vid ett eventuellt strömavbrott. Under en varm sommardag tar det inte lång tid utan ventilation innan klimatet i stallet blir kritiskt.
 

Vid extra varma dagar kan djuren spolas av för att kyla dem. Tänk då på att inte spola med iskallt vatten, utan sträva efter att hålla just under kroppstemperatur. Foto: Svenska Köttföretagen

Utmaningar kring Foder

Sommarens höga temperaturer påverkar foder och utfodring på flera sätt. Det kan till exempel vara en utmaning att få grisarna att överhuvudtaget äta under dagens varmaste perioder. Justera gärna tiden för utfodringen efter detta genom att tidigarelägga den första utfodringen för dagen och senare­lägga den sista. Ibland kan det också underlätta att omfördela storleken på utfodringarna, till exempel att ge mer vid dagens första utfodring, innan det hunnit bli så varmt i stallet.

Blötfoder och höga temperaturer kan också innebära en utmaning för foderhygienen. Foder som inte blir uppätet riskerar att snabbt jäsa i trågen och bli dåligt – raka därför ur gammalt foder regelbundet.

Till suggor nära grisning kan det vara klokt att se till att de har tillräckligt med fiber i sitt foder, eftersom risken för förstoppning ökar hos varma, inaktiva individer som inte dricker tillräckligt. Förstoppning ger ökad risk för exempelvis nedsatt aptit, grisningsfeber och livmoder­inflammation, liksom problem i samband med grisning. Det kan också vara klokt att motionera suggan efter grisning, för att få i gång tarmar och blodcirkulation, samt för att underlätta livmoderns tömning.
 

Ett sätt att förhindra värmeinstrålning kan vara att måla fönsterrutorna med kalk uppslammat i vatten. Detta kan medföra en temperatursänkning på flera grader i de berörda boxarna. Framför allt kan hörnboxar med solinstrålning från flera fönster vara extra utsatta. Foto: Anna Carlertz, Gård & Djurhälsan

Vatten är livsviktigt

Kontrollera vattenkoppar och nipplar hos djuren så att de fungerar som de ska och ger rätt mängd för respektive djurkategori:

  • Minst 4 liter/minut till dräktiga och digivande suggor.
  • 3,5 liter/minut till slaktgrisar.
  • 1 liter/minut till smågrisar.

En god rutin kan vara att regelbundet ge extra vatten i trågen. Detta är extra viktigt till exempel för suggor som hålls i grupper på djupströ, där risken finns att ranglåga individer inte kommer åt de vattennipplar som finns i tillräcklig utsträckning, till exempel på grund av att de vaktas av ranghögre suggor. Optimalt är att ha två vattenposter på två skilda platser i en djupströbädd.

Kom ihåg att även smågrisar behöver extra vatten under varma perioder. Det är särskilt viktigt i de fall det är svårt att hålla uppe suggornas aptit, eftersom risken för försämrad digivning då ökar. Vätskan kan antingen ges direkt i munnen, eller i en skål i små­grishörnan. Vätskan kan vara rent vatten, elektrolytlösning eller mjölkersättning.
 

Just stickflugan kan orsaka sår på djuren och orsaka stress vilket i sin tur kan medföra reproduktionsstörningar hos suggor och ökad stress hos andra djurkategorier. Foto: Kaisa Ryytty Sylvén, Gård & Djurhälsan

Att kyla grisar

Spaltbevattning kan ge en möjlighet att svalka grisarna under årets varma perioder och ger många gånger möjlighet att styra grisarnas liggbeteende i boxen, vilket förbättrar stall­hygienen. Bevattningen kan också ha kylande effekt på stalltemperaturen, men denna effekt är oftast kortvarig. Hur väl spaltbevattningen fungerar i praktiken beror på många faktorer, där bland annat vattentryck och ventilation spelar in. Saknas kapacitet i ventilationen att vädra ut den tillförda fuktigheten, kan tyvärr resultatet bli det omvända från det önskade.

Ett annat sätt att kyla grisarna kan vara via golvkyla. Försök har gjorts där system för vattenburen golvvärme under värmeperioder användes för att kyla golven (se Grisföretagaren nummer 5 2022 eller Gård & Djurhälsans hemsida). Metoden visade sig ha god effekt på golvets temperatur, men inte i sådan utsträckning att någon tydlig skillnad kunde ses på boxhygienen under de allra varmaste perioderna. Möjlighet till kyla golv bör dock ses som högst intressant vid renovering eller nybyggnation av stallar, då golvsystemen kan dimensioneras för att bättre passa även för kylning, exempelvis genom att vatten­slingor läggs tätare.
 

Just stickflugan kan orsaka sår på djuren och orsaka stress vilket i sin tur kan medföra reproduktionsstörningar hos suggor och ökad stress hos andra djurkategorier. Foto: Kaisa Ryytty Sylvén, Gård & Djurhälsan

Flugbekämpning

Redan under våren är det dags att börja tänka på att bekämpa flugor och deras tillökning. Det finns flera olika typer av flugor, husflugan (Musca domestica) är den vi oftast ser men även stickflugan/stallflugan (Stomyxus calcitrans) är vanligt förekommande och kan ge stora besvär.

Möjligheterna för att komma åt dessa irriterande flygfän är många och är ofta bra att kombinera. Använd flugpapper, elektriska flugfångare, rovflugor, medel att stryka på väggar som verkar på vuxna flugor samt medel att använda i utmockade ströbäddar. Man kan med fördel strö ut desinficeringsmedel på betongytan efter utmockning. Det finns även preparat som blandas med vatten och vattnas ner i bädd.

För att motverka problem med uppförökning av flug­populationen är det viktigt att vändlägen och lägen där det kan samlas gödsel tvättas med täta intervall samt att utgödslingen körs ofta.

 

Kom ihåg att se över:

  • Ventilation
  • Vatten
  • Utfodring
  • Flugbekämpning

 

Ida Jansson
Kaisa Ryytty Sylvén

Gård & Djurhälsan

 

Artikeln publicerades fredag den 19 maj 2023

Senaste

Universitet och näring i nytt samarbete

Varje grisföretagare vet att en engagerad besättnings­veterinär är värd sin vikt i guld. Men för att komma dit krävs både utbildning och intresse, och som veterinär finns det många gånger andra karriärinriktningar som ligger närmre till hands. Genom att ge studenterna inblick i det dagliga jobbet som grisveterinär, hoppas SLU och Gård & Djurhälsan nu att fler får upp ögonen för att jobba med gris, samtidigt som undervisningen säkras.

 

Kommentera