Universitet och näring i nytt samarbete
Varje grisföretagare vet att en engagerad besättningsveterinär är värd sin vikt i guld. Men för att komma dit krävs både utbildning och intresse, och som veterinär finns det många gånger andra karriärinriktningar som ligger närmre till hands. Genom att ge studenterna inblick i det dagliga jobbet som grisveterinär, hoppas SLU och Gård & Djurhälsan nu att fler får upp ögonen för att jobba med gris, samtidigt som undervisningen säkras.
En del av grisutbildningen på SLU:s veterinärprogram sker i universitetets egen grisbesättning på Lövsta Forskningscentrum. Men eftersom Lövsta är en besättning utformad för studier och försök och dessutom håller serostatus, är den inte representativ för en genomsnittlig svensk grisgård.
Andra delar av grisutbildningen brukar förläggas till olika gårdar kring Uppsala. De svenska grisgårdarna blir dock allt färre men större, samtidigt som regeringen har beslutat att SLU ska öka antalet utbildningsplatser på veterinärprogrammet, från 100 per årskull till 145.
Nytt samarbete
Ekvationen har fått SLU att tänka i nya banor, och under våren har man dragit igång ett samarbete med Gård & Djurhälsan, som innebär att studenterna får en del av grisundervisningen genom att praktisera hos någon av organisationens veterinärer.
– Vi tycker att det är viktigt att studenterna får se flera olika typer av besättningar. De gårdar som finns här kring Uppsala och som vill och har möjlighet att ta emot oss riskerar vi att överbelasta. Dessutom ska vi öka antalet studenter, och då kommer det bli ännu svårare. Då ser vi att det här är en möjlighet, berättar Magdalena Jacobson som är professor i grismedicin och ansvarig för grisdelen inom veterinärprogrammet.
Hon tillägger:
– En annan poäng med att åka med Gård & Djurhälsans veterinärer är att studenterna får se hur man faktiskt jobbar, hur det ser ut i fält.
Ömsesidigt utbyte
En av de veterinärer som haft studenter med sig ut på gård under våren är Johanna Fjelkner.
– Jag tycker att det här är bara positivt! Jag anser att det är viktigt att ge studenterna en bred bild av grisproduktionen. Att de nu åker ut en och en med oss tror jag ger dem en bra chans att ställa frågor kring hur det är att jobba med gris, samtidigt som vi får en möjlighet att presentera grisbranschen som en möjlig kommande arbetsplats, säger hon och konstaterar att utbytet faktiskt är ömsesidigt:
– Det är alltid givande att höra reflektioner och tankar kring vad man ser när man går runt i ett stall, av någon som inte har så lång erfarenhet av gris, och som även har teorin närmre till hands än jag själv har, eftersom det är några år sedan jag pluggade. Det ger mig mycket och tvingar mig att reflektera över varför jag gör eller svarar på det ena eller andra sättet. Man får en energikick själv också, det är riktigt kul!
Dialogen viktig
Från en del håll inom branschen finns en oro över att låta okända personer komma in i stallarna, i och med risken att de har en djurrättslig agenda. Magdalena förstår oron, men menar att de studenterna är mycket få och att nyckeln är att bemöta eventuell kritik och ha en dialog.
– Studenterna är ombedda att ta eventuella problem de ser på gårdarna med oss lärare och sedan tar vi det vidare med lantbrukaren och/eller gårdens besättningsveterinär. Mobiltelefoner får de inte ta med sig in och vi jobbar i så pass små grupper att om någon skulle smuggla in en kamera går det inte att plocka upp den och fota, förklarar hon och Johanna håller med:
– Det här är en av de anledningarna till att jag tycker att dialogen med studenten både innan, under tiden och efter praktiken är så viktig, det ger studenterna möjlighet att fråga och oss i branschen en möjlighet att bemöta deras funderingar.
Chans att upptäcka gris
Samarbetet rullade alltså i gång under våren och studenterna har haft möjlighet att välja om de vill åka med Gård & Djurhälsans veterinärer, eller om de vill tillgodogöra sig motsvarande kunskap på gårdar kring Uppsala, då mer i studiebesöksformat i en större grupp av studenter.
– Vi har blivit positivt bemötta och haft jättebra diskussioner ute på gård. Jag upplever att grisföretagarna har en stor förståelse för att vi behöver låta studenter komma ut och upptäcka att gris är kul att jobba med. Ofta har man kanske en bild av vad man vill jobba med när man börjar plugga, men det kan ju ändra sig under utbildningens gång. Det här är väl typiskt ett sådant tillfälle då det finns chans att någon ändrar sin bild av vad de vill jobba med, säger Johanna.
Från och med i höst blir momentet obligatoriskt och Magdalena utesluter inte samarbete även med andra veterinärorganisationer i framtiden.
– Jag hoppas att det här kommer bli väldigt positivt!
Veterinärutbildningens gris-specifika delar
- Teori – genomförs på sal på Ultuna.
- ”Prop-utbildning”/allmän praktisk griskunskap, exempelvis hur man fångar, håller och injicerar en gris – genomförs på Lövsta.
- Blodprovstagning – tränas på Lövsta.
- Vila*-besök – genomförs på Lövsta.
- Praktisk kunskap kring olika produktionssystem och besättningsstrukturer och dess påverkan på djurhälsan. Diagnosticering och behandling av sjukdomar – genomförs på olika gårdar runt Uppsala samt nu även tillsammans med Gård & Djurhälsans grisveterinärer på andra håll i landet.
*Villkorad läkemedelsanvändning