Svenskt lantbruk - Svag lönsamhet och låg framtidstro

Lantbruksföretagens upplevda lönsamhet är på en bottennivå. Höga kostnader för insatsvaror, stigande räntor och försämrad likviditet tynger lantbruket och grumlar framtidstron.

Lönsamheten är pressad inom det svenska lantbruket enligt den senaste Lantbruksbarometern. De som upplever sin lönsamhet mest positiv är grisföretagarna som även tror på ytterligare förbättring. Foto: Emma Sonesson

Den upplevda lönsamheten i lantbruket har kraftigt försämrats under hösten jämfört med i våras och är nu på de lägsta nivåerna sedan krisåret 2016. Framtidstron är låg och utsikterna för det kommande året pekar på en fortsatt pressad lönsamhet i lantbrukets samtliga verksamheter. Det visar höstens Lantbruksbarometer som ges ut av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.

Dålig lönsamhet

Av de tillfrågade lantbrukarna upplever 69 procent att lönsamheten är ganska dålig eller mycket dålig, vilket är en ökning med 15 procentenheter jämfört med i våras. Tuffast är det för mjölkproducenterna och växtodlingsföretagen. Grisköttsföretagen fortsätter att vara minst missnöjda med lönsamheten och förutser en viss förbättring under det närmaste året.

Det är också fler lantbrukare än tidigare som uppger att de har en dålig likviditet, hela 20 procent upplever detta jämfört med 14 procent förra året.

Under nästa år räknar sex av tio lantbrukare med en fortsatt svag lönsamhet.

– Sämre lönsamhet och en mer ansträngd likviditetssituation samtidigt som konjunkturen försvagas gör att allt fler lantbrukare tvingas skjuta viktiga investeringar på framtiden, säger Jörgen Kennemar, företagar­ekonom på Swedbank, i Lantbruksbarometerns pressmeddelande.

Historiskt höga kostnader

En minskad skörd efter sommarens torka och stora regnmängder bidrar till den lägre upplevda lönsamheten. Lantbrukarna pressas också av lägre produktpriser och av historiskt höga kostnader på insatsvaror som diesel, foder och gödning samtidigt som räntekostnaderna stiger.

– Vi befinner oss i en turbulent omvärld där lantbruksföretagarna är viktigare än någonsin. Utifrån detta osäkra läge – gäller det att ha koll på sitt företags ekonomi, både likviditets- och resultatmässigt. Det är även klokt att stanna upp och fundera på om man borde göra något annorlunda, säger Filip Olsson, segmentchef Skog & Lantbruk på Ludvig & Co.

Strategi står på spel

Att lantbrukarna upplever en vikande lönsamhet, i kombination med geopolitisk oro och störningar i den globala handeln innebär på sikt utmaningar för Sveriges försörjningsförmåga. Målet med regeringens livsmedelsstrategi är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen ökar samtidigt som nationella miljömål nås för att skapa en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet.

– Vikande lönsamhet, kombinerat med låg framtidstro gör att den svenska Livsmedelsstrategin står på spel. Det svenska lantbruket är samhällskritiskt, och för att få en robust livsmedelsförsörjning behövs en hållbar lönsamhet, som i sin tur skapar investeringsvilja och tillgång till kapital, säger Björn Elfstrand, vd på Sparbankernas Riksförbund.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 19 oktober 2023

Senaste

Var med och för svensk grisproduktion framåt – sänd ditt produktionsresultat från WinPig

I år behöver du ha sänt ditt resultat senast den 29 februari för att det ska komma med i beräkningen av medeltalet för 2023. Det gäller resultat både från smågris-och slaktgrisproduktionen. Insända resultat behandlas anonymt och det är de tekniska resultaten från produktions-/omgångsrapporten som sänds. Inga ekonomiska mått kommer med i sändningen. Medeltalet för 2023 beräknas utifrån omgångar/perioder med slutdatum under 2023, det är alltså dessa som ska sändas. Nedan beskriver vi hur du gör för att sända resultatet.

Kommentera