Höjda lönekravet påverkar konkurrenskraften negativt

Nu höjs lönekravet för utländsk arbetskraft med ursprung utanför EU. Förändringen kommer påverka många företag inom de gröna näringarna.

Som det ser ut i Sverige idag är det svårt att hitta tillräckligt med inhemsk arbetskraft till de gröna näringarna.  Företagen inom branschen är därför beroende av att kunna komplettera med utländsk arbetskraft, både från EU och utanför unionen. Det gäller både säsongsanställda och anställda som arbetar här på längre kontrakt, exempelvis inom animalieproduktionen.

Men från och med den 1 november har regeringen beslutat att höja lönekravet för utländsk arbetskraft med ursprung utanför EU. Höjningen innebär ett försörjningskrav på 80 procent av medianlönen på den svenska arbetsmarknaden. För närvarande motsvarar det 27 360 kronor per månad vilket är väsentligt högre än de kollektivavtalade nivåer som finns idag.

Höjningar i två steg

Den 31 januari väntas ytterligare ett steg. Då ska en statlig utredning presenteras, med förslag om att införa ett lönegolv i nivå med medianlön, vilket år 2024 kommer att motsvara 34 200 kronor per månad.

De nya kraven diskuterades under ett seminarium på Gröna Näringslivets hus i Stockholm. En av talarna var Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna Arbetsgivare som anser att höjningarna blir ett hinder för företagen.

– Vi ser regeringens förslag som ogenomtänkt och forcerat vilket är förenat med allvarliga risker och konsekvenser, sade hon och menar att det finns risk för ökade kostnader, långa handläggningstider vid Migrationsverket och en ökad ovisshet vid rekryteringsprocessen från tredje land.

Inför seminariet hade Gröna Arbetsgivare beställt en rapport av arbetsmarknadsexperten Edward Hamilton för att se över hur det höjda lönenivåerna kan påverka de gröna näringarna.

–På kort sikt kommer det här påverka de gröna näringarna betydligt, därför att vår lönestatistiks-analys visar att en väldigt stor del av yrkeskategorierna som berörs idag ligger under 80 procent av medianen, säger han och konstaterar att nästa steg, kravet på höjd medianlön, kommer slå med 100 procent mot den här typen av yrkeskategorier.

Förhastat beslut

Enligt Lena-Liisa är förändringarna förödande för företagens konkurrenskraft och möjlighet att anställa personal. Hon anser också att man borde ha utformat tydliga undantag för de branscher och företag som påverkas negativt, redan innan den första höjningen, och att man genom det snabba beslutet helt frångår den svenska modellen.

– Vi har ju kollektivavtal som vi träffat med våra motparter och vi har kommit fram till vilka lönenivåer som är rimliga, sade hon och poängterade att man heller inte kan sätta en nivå som ska gälla för hela landet, eftersom lönenivåerna skiljer sig regionalt. 

Tror du det kommer påverka konkurrenskraften framåt?

– Jag tror det kan bli problematiskt därför att man har personal som man planerat och budgeterat för på den nivå som man har. Och har man många anställda som ligger under brytpunkten så kommer detta innebära upp till 15–20 procents ökning i personalkostnader.

De höjda lönenivåerna kan också skapa en obalans på företagen menar Lena-Liisa.

 – Om du har personal som jobbat i flera år och som tjänar 24 000 kronor och så kommer det in någon ny som får 27 400 kronor. Det kommer vara väldigt svårt för arbetsgivaren att förklara den delen.

Bakgrunden till höjningarna

Under seminariet medverkade även Anders Hall, statssekreterare på Justitiedepartementet. Han förklarade att regeringen vill komma till bukt med arbetslivskriminalitet genom att höja lönekravet för hela yrkesgruppen, och att man vill satsa mer på att locka högkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige.

– Parallellt med det så måste det göras åtgärder för att fler av de som befinner sig i landet ska komma in på arbetsmarknaden. Det blir galet när människor som inte är sysselsatta och som skulle kunna ta lågkvalificerade arbeten, inte gör det, samtidigt som människor reser över halva jorden för att ta dessa arbeten.

Lena-Liisa konstaterade att det just är svårigheten att hitta arbetskraft inom landet som lett till behovet och att svårigheten kvarstår. Det går inte att tvinga någon att ta ett jobb, eller tvinga arbetsgivare att anställa någon man inte vill.

– Företagen måste få anställa dem de vill och de som är kompetenta för arbetet. Många av jobben inom de gröna näringarna kanske inte kräver en högskoleutbildning, men du måste ha kompetens inom det yrke du ska vara verksam inom.

 På frågan om varför förslaget klubbats igenom så snabbt svarade Anders Hall:

– Vi upplever att vi i jobbar under en hygglig tidspress i det här och då får man ibland ta det som finns förberett i byrålådorna. Där fanns det en proposition, som inte nuvarande regering tagit fram och som var lite fyrkantig i utformningen, men den gjorde det möjligt att ta ett steg på vägen med en 80 procents-nivå, sade han och fortsatte:

–Ambitionen är att återkomma med ett bättre kalibrerat system efter specifika näringars behov, säger han och syftar på utredningen som ska presenteras den 31 januari. Bland dessa behov menar han att man kan komma att se över lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper och regionala skillnader.

Kraven har redan lett till efterspel. Bland annat från Kommunal i Norrland som nu kräver löner i nivå med försörjningskravet.