2022 blev det ekonomiskt svåraste året för InterPIG-länderna

InterPIG är en internationell benchmarking-grupp som bildades 2002. Utifrån data som delas i nätverket presenteras varje år en svensk ”Internationell rapport”. I den här artikeln presenteras delar av resultatet från rapporten. 

InterPIG har vuxit successivt och i dag ingår det 17 medlemsländer i gruppen; 14 från Europa samt Brasilien, Kanada och USA.  Den internationella rapporten innehåller sammanställningar och jämförelser mellan medlemsländernas produktionstekniska och produktionsekonomiska resultat inom grisföretagande. 

Data i rapporten bearbetas för att möjliggöra jämförelser mellan länder och resultatutvecklingen inom ett land kan följas på ett tillförlitligt sätt. Observera att Kanada saknas i årets jämförelse.

Tuffa tider överallt

År 2022 blev det historiskt sett mest ekonomiskt ansträngda året för grisproduktionen inom InterPIG-länderna. Räntorna steg och priserna på foderråvaror, diesel och el ökade till höga nivåer. 

Flera länder visade också en minskad produktion, exempelvis Danmark, Finland, Tyskland och Spanien. I Spaniens fall var det den första nedgången i produktionen de senaste tio åren. Förklaringarna till produktionsminskningen är flera; bristande lönsamhet, förändringar i exportmarknaden och en avtagande konsumtion är några förklaringar. Nya regler kring miljö och djurvälfärd antas också leda till avtagande produktion.

Vill ha svenskt kött

I Sverige såg man istället hur grisköttskonsumtionen ökade med 0,9 procent under 2022, samtidigt som andelen svenskt griskött var fortsatt hög (82,4 procent). När svenska konsumenter ska äta griskött så vill de ha svenskt, även när livsmedelspriserna ökar.

Värt att ha i åtanke är dock att konsumtionsminskningen som sågs under pandemiåren 2020–2021 var särskilt stor. En större del av köttet köptes då i dagligvaruhandeln, där svenskt kött har en större marknadsandel än på restaurang. Den svenska produktionen kunde inte tillgodose den plötsliga ökningen i efterfrågan, varpå konsumtionen av kött minskade under dessa år.

Självförsörjning på agendan

Samtidigt som konsumtionen nu svänger uppåt skriver också Jordbruksverket i sin ”Marknadsrapport animalieprodukter 2022” att det kommer signaler om att vegotrenden har svalnat och att färre personer drar ner på sitt köttätande än tidigare. Kanske påverkar krig och oro i världen då landets självförsörjningsgrad och upprätthållandet av en inhemsk produktion är ämnen som tagit större plats i debatten den senaste tiden.

Den svenska grisköttsproduktionen var stabil under 2022, men för att kunna upprätthålla produktionen på sikt krävs att investeringstakten ökar. Denna visade mycket låga nivåer under 2022, se figur 1.

Lönsamhet – bara i USA

Avräkningspriset i Sverige var under 2022 näst högst i gruppen, se figur 2, men så var även kostnaderna för produktionen.

Utöver nämnda kostnadsökningar för 2022 så beror de höga produktionskostnaderna bland annat på att de svenska djurskyddsföreskrifterna innehåller krav som mer byggyta per djur samt att systemen är mer arbetskrävande med skrapning av boxar och tilldelning av strömaterial. Det nordliga klimatet ställer också krav på byggnaderna vad gäller hållfasthet och isolering.

I figur 3 visas hur kostnader och intäkter per kilo kött förhåller sig till varandra. Det enda land som visade att grisproduktionen var lönsam var USA, i övriga länder översteg kostnaderna intäkterna. USA hade tredje högsta avräkningspriset, samtidigt som kostnaderna hölls lägre än i andra InterPIG-länder.

Litet svenskt underlag

De svenska produktionsresultaten är hämtade från insända data till WinPigs databas. I denna data ingår 56 procent av Sveriges population av suggor och 16 procent av slaktgrisarna, vilket ger en begränsad bild av landets produktion. Som jämförelse kan nämnas Finland, där 95 procent av suggorna och 90 procent av slaktgrisarna finns med i underlaget.

Ett medskick från oss på Gård & Djurhälsan är att produktionsuppföljning är viktigt för att kunna följa och optimera sin produktion, särskilt under ekonomiskt ansträngda år!

Smågrisdödlighet akilleshäl

Tabell 1 visar InterPIG-ländernas produktion, räknat som födda, avvanda, sålda samt slaktade grisar. I tabellen kan man också se hur Sverige ligger till jämförelsevis i de olika produktionsleden. Sverige tappar i position i smågrisledet men hämtar upp det i tillväxt- och slaktgrisledet, vilket är ett mönster som kunnat ses i ett antal år.

2022 var smågrisdödligheten i Sverige 16,6 procent i jämförelse med medeltalet inom InterPIG som var 13,1 procent. Positivt är dock att Sveriges smågrisdödlighet har minskat med 1,1 procentenheter mellan 2019–2022.

Under tiden från avvänjning till insättning i slaktgrisavdelningen är dödligheten bland svenska tillväxtgrisar endast 2,0 procent, att jämföra med 3,6 procent för hela InterPIG. I slaktgrisledet är dödligheten i Sverige 1,7 procent medan genomsnittet i InterPIG är 3,1 procent.

I topp på tillväxt

Svenska smågrisar är livskraftiga grisar med hög tillväxtpotential vid avvänjning. Det beror på en längre ditid och på att svenska suggor har en hög kapacitet att äta difoder och att producera mjölk. Det goda hälso­läget avspeglas i figur 4, som täcker in daglig tillväxt från födsel till slakt. Sverige behåller sin topplacering inom detta mått, med 718 gram tillväxt om dagen. Medel inom InterPIG var 613 gram.

I Internationella rapporten 2023, som tas fram på uppdrag av LRF Kött, kan du läsa mer om internationella jämförelser från InterPIG. Rapporten finner du på

www.gardochdjurhalsan.se/interpig/

Referenser kan fås från författarna.

Lina Hidås
Pontus Almerheim
Gård & Djurhälsan