En djungel av oönskade ämnen med negativa konsekvenser

Mykotoxiner uppstår i mögel. Det finns i dag mer än 400 olika kända mykotoxiner. De som orsakar mest skada delas upp i sex kategorier; aflatoxin, ergot alkaloider, trichotecener, fumonisiner, zearalenon och ochratoxiner. I kategorin trichotecener ingår deoxynivalenol (DON), som även går under namnet vomitoxin då det orsakar kräkningar. Mykotoxiner är mycket motståndskraftiga och tål höga temperaturer.

 

Gris kan påverkas av mykotoxiner från alla ovan nämnda kategorier. Vilken effekt mykotoxinet får beror på vilket toxin det är, mängden mykotoxin (dos) och hur lång tid djuret utsätts för mykotoxinet. Även djurets övriga hälsa samt kön spelar roll. Unga djur och högproducerande djur är mer mottagliga för mykotoxiners påverkan. Till exempel påverkas utvecklingen av folliklar/ägg hos gyltor mycket mer än hos suggor, om de utsätts för vissa mykotoxiner. Djurets mikrobiota, det vill säga tarmfloran, påverkar också mottaglighet för mykotoxiner; en stor mångfald i tarmfloran ger ett bättre skydd.

För de mykotoxiner som bedöms ha störst skadlig inverkan på djurhälsa och livsmedelssäkerhet finns i dag gräns- eller riktvärden i lagstiftningen, se QR-kod.

Svullen vulva på nyfödda smågrisar kan vara ett tecken på att suggan utsatts för zearalenon. 
Foto: Schothorst feed research, Dr. Regiane R Santos

Stress påverkar

En del typer av mögelsvamp producerar mykotoxiner i växten innan skörd, de är så kallade fältsvampar. Hit hör DON, zearalenon, T-2 och HT-2. Andra mögelsvampar producerar toxi­ner under lagring efter skörd, de tillhör gruppen lagringssvampar. Exempel på mykotoxiner som bildas under lagring är ochratoxin och aflatoxin.

En planta kan drabbas av flera olika sorters mögelsvamp och varje svamp kan producera flera olika sorters mykotoxin.

Tillväxt av mögelsvamp och uppkomst av mykotoxiner påverkas av luftfuktighet, temperatur, fysisk skada på växten och närvaron av mögelsporer. Om plantan stressas av exempelvis torka, frost, för lite näring, hög odlingsdensitet, ogräs, skador av insekter, andra mekaniska skador eller felaktig lagring kan växtens naturliga motståndskraft minska.

Olika sorters mykotoxiner kan förstärka varandras effekt, till exempel samverkar T-2-toxin med aflatoxin.

Provtagning

Vid provtagning av mykotoxiner är det viktigt att man tar ett representativt prov. Vid provtagning tas prov från flera olika platser i partiet (10-20 stycken) man avser provta. Provet blandas och skickas till lab för analys. Samma förfarande gäller för grovfoder.

Kontrollera med labbet hur provet ska tas ut. Det gäller dock att ha koll på att labbet som utför analysen har rätt metod då vissa analysmetoder inte ger korrekta värden, diskutera gärna detta med din veterinär.

Förebygg – bästa åtgärden

För att motverka bildning av mykotoxiner krävs en väl fungerande jordbearbetning; att sådd, skörd och eventuell ogräsbekämpning sker på rätt sätt och vid rätt tidpunkt, att man vid behov svampbehandlar samt att man har adekvat utrustning och rätt teknik (good agricultural practice, GAP, god jordbrukssed).

Genom att använda värmebehandlat utsäde kan mängden svamp minskas och därmed minskas även behovet av kemiska bekämpningsmedel. Rätt växtföljd kan minska förekomsten av mögelsvamp. För att förbättra lagringskvalitén måste skörden ha rätt fukthalt i samband med lagringen, undvik mellanlagring av spannmål och rätt ha temperatur under lagringstiden. 

För att förhindra att djuren får mögelpåverkat foder i tråget gäller det att ha koll på foderhygienen i hela foderlinjen, där ingår förutom det redan nämnda även silos, foderledningar, blandarkar, utsläppsrör etcetera.

Hantering efter Skörd

Eftersom förebyggande åtgärder i odlingen inte helt eliminerar mykotoxiner från växten kan man minska mängden i det skördade genom olika strategier; fysiskt eller kemiskt, genom adsorption samt genom biologiska metoder. Läs mer i rutan här intill! En utmaning med att eliminera mykotoxiner är att metoden inte samtidigt ska minska näringsvärde, vitamininnehåll etcetera i spannmålen som behandlas.

Den mest framgångsrika metoden är att avlägsna de delar av växten som är skadad eller påverkad. Det kan dock innebära att ganska stora mängder av spannmål sorteras bort. Dock kommer man långt med att rensa spannmålen från yttre delar det vill säga skal, agnar och damm, med hjälp av en spannmålsrens med fläkt och såll.

Framtida utmaningar

Med varmare klimat och ökad nederbörd under perioder kommer mykotoxinerna få mer fördelaktiga förhållanden och vi kommer förmodligen se ökade problem med dessa.

Så sammanfattningsvis; för att minska påverkan av myko­toxiner; säkerställ den hygieniska kvalitén på fodret och stärk upp grisens immunförsvar, framför allt mag-tarmfloran. Undvik att ge foder eller strömedel av sämre kvalitet till dräktiga och lakterande djur samt diande och tillväxtgrisar.

Några svampar och deras toxiner
Svamp Typ av toxin som svampen kan producera
Aspergillus Aflatoxin
Claviceps Ergot alkaloider
Fusarium Deoxynivalenol (DON), T-2, HT-2, zearalenon (ZEA), fumonisin

Olika svampar kan producera flera olika typer av mykotoxiner.
 

Påverkan av trichotecener (bland annat deoxynivalenol (DON), T-2 och HT-2) på grisar
Effekt Symptom/tecken
Mag- tarmkanal
  • Diarré
  • Kräkningar
Immun­nedsättande
  • Mer mottaglig för infektioner
  • Sämre effekt av vaccinationer
Nedsatt produktivitet
  • Minskat foderintag eller total
  • Fodervägran
  • Sämre foderomvandling
  • Nedsatt allmäntillstånd/apati
Blod
  • Anemi/ blodbrist, ökad blödningstendens
Smågrisar
  • Ökad andel fläkta
Hud
  • Sår i mun och på övrig hud, ökad andel nekroser (öron, svans)
Reproduktion
  • Ökad andel dödfödda (DON)
  • Minskad kullstorlek (DON)

 Kan finnas i korn, havre, soja, majs och vete

 

Påverkan av zearalenon (ZEA) på grisar
Effekt Symptom/tecken
Reproduktion sugga
  • Förändrad brunstcykel, visar brunst vid fel tidpunkt
  • Nymfomani
  • Aborter
  • Ökad andel dödfödda 
  • Minskad kullstorlek/ färre totalfödda
  • Minskad dräktighetsprocent
  • Röda spenar
  • Svullen och röd vulva
  • Slid- och rektalframfall
  • Flytningar
  • Försämrad mjölkproduktion
  • Påverkar folliklarna negativt- dvs påverkan på framtida dräktighetsresultat
Reproduktion galt
  • Förstorade mjölkkörtlar
  • Försämrad spermiekvalitet
  • Förminskade testiklar
  • Svullen förhud
Smågrisar
  • Vid födsel: Röd svullen vulva
  • Röda spenar
  • Fläkta smågrisar
  • Överförs via råmjölk och mjölk och påverkar därmed smågrisens tillväxt och immunförsvar

Kan finnas i korn, majs, vete och gräs
 

Påverkan av aflatoxiner på grisar
Effekt
  • Symptom/tecken
Leverfunktion
  • Leverskada
Njurfunktion
  • Njurskada
Karcinogena effekter
  • Högre andel cancer hos utsatta djur
Mag- tarmkanal
  • Diarré
  • Kräkningar
Immun­nedsättande
  • Mer mottaglig för infektioner
  • Sämre effekt av vaccinationer
Nedsatt produktivitet
  • Minskat foderintag
  • Fodervägran
  • Sämre foderomvandling
  • Nedsatt allmäntillstånd/apati
Blod
  • Anemi/ blodbrist, ökad blödningstendens
Rester/ metaboliter
  • I lever och mjölk
Smågris
  • Överförs via råmjölk och mjölk och påverkar därmed smågrisens tillväxt och immunförsvar

Kan finnas i korn, soja, majs och vete

 

Påverkan av ergot alkaloider på grisar
Effekt Symptom/tecken
Reproduktion – sugga
  • Förändrad brunstcykel, visar brunst vid fel tidpunkt
  • Aborter
  • Ökad andel dödfödda
  • Minskad kullstorlek/ färre totalfödda
  • Minskad dräktighetsprocent
  • Nedsatt mjölkproduktion
  • Nedsatt råmjölksproduktion
Leverfunktion
  • Leverskada
Hud
  • Nekros av öron och svans, röd-svarta till färgen
Smågrisar
  • Minskad födelsevikt
  • Svält

Kan finnas i råg och vete 

 

Påverkan av ochratoxin A och fumonisiner på grisar
Effekt Symptom/tecken
Leverfunktion
  • Leverskada
Njurfunktion
  • Njurskada
Mag- tarmkanal
  • Diarré
Immun­nedsättande
  • Mer mottaglig för infektioner
  • Sämre effekt av vaccinationer
Nedsatt produktivitet
  • Minskat foderintag
  • Fodervägran
  • Sämre foderomvandling
  • Nedsatt allmäntillstånd/apati
Rester/ metaboliter
  • Restprodukter i lever, njurar och muskler
Hjärta och lungor
  • Hosta, ödem, ökad mottaglighet för lunginflammation

Ochratoxin kan finnas i korn, havre, vete och råg medan fumonisiner kan finnas i majs
 

Olika sätt att minimera problem med mykotoxiner efter skörd

Fysiskt

Mekanisk separation där angripna växtdelar sorteras ut.

Optisk sortering där en kamera med hjälp av laser sorterar ut angripna växtdelar.

Separation genom densitet, friska växtdelar sorteras från sjuka baserat på vikt.

Värmebehandling till exempel genom torrefaction/mild pyrolys, tryckkokning.

UV- ljus; fungerar väl på framför allt aflatoxin.

Kemisk inaktivering

Sker med hjälp av kemiska produkter som till exempel ozon, ammoniak och pesticider. Ej tillåtet i EU.

Adsorption

Uppsugande ämnen tillsätts och verkar i tarmen genom att binda mykotoxinerna och förhindrar då att mykotoxinerna når blodbanan. Det är bara vissa toxiner som kan bindas av dessa ämnen. Det är en fungerande strategi för aflatoxiner, ergot alkaloider och ochratoxiner medan effekten mot zearalenon, T-2 och DON är mycket liten eller obefintlig.

Biologiska metoder; biotransformation

Enzymer tillsätts och inaktiverar mykotoxinerna direkt i tarmen genom att bryta ner dem.

Olika sorters mineraler som till exempel bentoit och zeolit som återfinns i lera verkar neutraliserande på mykotoxiner.

 

Förebyggande åtgärder mot mykotoxiner

  • God jordbrukssed: sådd, skörd och eventuell ogräsbekämpning vid rätt tidpunkt, rätt utrustning och teknik samt svampbehandling vid behov. 
  • Värmebehandlat utsäde. 
  • Rätt växtföljd. 
  • Koll på vattenhalt i grovfoder och spannmål. 
  • Rätt temperatur under lagringstiden.
  • Rengör spannmålssilos och lagringsutrymmen noggrant inför påfyllning. 
  • Vid användning av gastät silo, provtryck denna före skörd. 

 

Källor: Disease of Swine 11th ed., Schothorst feed reasearch, SVA

Kaisa Ryytty Sylvén
Cecilia Kellerman

Gård & Djurhälsan

 

Artikeln publicerades fredag den 26 januari 2024

Senaste