Regelförslag kring arbetskraftsinvandring – hot mot lantbruket

Regeringen tog under torsdagen emot betänkandet ”Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m.”. Men på arbetsgivar- och branschorganisationen Gröna arbetsgivare är man kritiska och väntar ökade kostnader, kompetensbrist och ökad byråkrati för lant- och skogsbruket om förslagen går igenom.

Utredningen om nya regler för arbetskraftsinvandring föreslår bland annat att lönegolvet för arbetskraft från tredje land ska vara lika med medianlönen. Medianlönen ändras årligen och är för närvarande 34 200 kronor per månad. Foto: Mostphotos

Betänkandet rör arbetskraftsinvandring från tredje land och under en presskonferens förklarade migrationsminister Maria Malmer Stenergard utredningens bakgrund:

– Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring, men vi har ändå en omfattande invandring till yrken där det är lägre krav på kunskaper, men också lägre löner. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt kopplat till lågkvalificerade yrken. 

Höjt lönegolv

– Att regeringen nu slår mot lantbruk och skogsbruk samtidigt som man pratar om ökad självförsörjningsgrad och grön omställning är en ekvation som inte alls går ihop, menar Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna arbetsgivare. Foto: Juliana Fälldin

Ett av områdena i betänkandet rör lönegolv. Redan den 1 november 2023 trädde ett krav på lön på 80 procent av den svenska medianlönen i kraft, men betänkandet föreslår att lönegolvet ska vara lika med medianlönen, som för närvarande är 34 200 kronor per månad. 

Lena-Liisa Tengblad är vd för Gröna arbetsgivare och kommenterar lönegolvet i ett pressmeddelande:

– Utredningens förslag innebär upp till 50 procents ökade lönekostnader för flera yrkesgrupper inom de gröna näringarna, jämfört med dagens kollektivavtalsenliga nivåer. Regeringen och Sverigedemokraterna riskerar att allvarligt försämra förutsättningarna för bland annat bioråvara och livsmedelsförsörjning. 

Undantag kan utfärdas

För att inte riskera kompetensbrist föreslås att regeringen ska kunna införa undantag från lönegolvet, i de fall då behovet av arbetskraft inte anses kunna uppfyllas inom Sverige. Lönegolvet för de undantagna yrkena ska då istället följa branschens kollektivavtal alternativt praxis i branschen. Utredaren Ann- Jeanette Eriksson förklarade under pressträffen att det är Migrationsverket som tillsammans med Arbetsförmedlingen ska definiera vilka yrken som kan vara aktuella för undantag. 

Utredningen föreslår även att personer med utländsk examen inom bristyrken så som läkare, sjuksköterskor och tandläkare i väntan på svensk legitimation ska undantas lönegolvet. 

Migrationsverket ska även få föreslå yrken där arbetskraftstillstånd inte ska få utfärdas. Inledningsvis är det bärplockare och personliga assistenter som är aktuella, vilket Ann- Jeanette Eriksson motiverar med att det förekommer särskilt mycket oegentligheter inom dessa yrken. 

Ökad längd på säsong

Tillståndstiden för säsongsarbete föreslås förlängas från dagens max sex månader till max nio månader under en tolvmånadersperiod. Inkomstkravet för säsongsanställda föreslås höjas från dagens 13 000 kronor till lägsta lönenivå enligt kollektivavtalet.

– Det är glädjande att det föreslås en utökning av säsongsanställningsdirektivet, men det täcker inte upp kompetensförsörjningen för alla yrken. Djurhållning behöver exempelvis tillsyn året om. Kan företagen inte rekrytera dessa kompetenser medför det enorma konsekvenser för verksamheten, säger Lena-Liisa Tengblad. 

Förslagen i betänkandet kommer nu skickas på remiss och föreslås därefter träda i kraft 1 juni 2025. 

Grisföretagaren
Tel: 019-760 94 00
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 15 februari 2024

Senaste

HKScan vill framtidssäkra svensk grisköttsproduktion

Det är medvind för svensk köttproduktion på flera sätt; självförsörjningsgraden har kommit upp på agendan och veganvindarna har vänt. Allt fler inser köttets värde som en näringsrik del av kosten, och djurens betydelse i kretsloppet. På HKScan tror man starkt på svensk grisköttsproduktion. Därför jobbar man på flera fronter för att framtidssäkra den och erbjuda uppfödarna långsiktigt hållbara förutsättningar. Inköpsdirektör Torbjörn Lithell berättar om fyra av pusselbitarna i arbetet.  

 

Kommentera