Ransonering av viktiga varor kan bli aktuellt om Sverige hamnar i krig
Jordbruksverket och Livsmedelsverket föreslår nu olika grunder för prioritering och fördelning av kritiska varor och förnödenheter på till primärproduktionen.
Nu har Livsmedelsverket och Livsmedelsverket lämnat in den gemensamma rapporten ”Grunder för prioritering och fördelning vid ransonering” till regeringen, efter ett uppdrag som tilldelades myndigheterna 2023.
– Ransoneringslagen kom till i en tid då livsmedelssektorn såg väldigt annorlunda ut. Därför har det varit angeläget att ta reda på hur resurser kan fördelas om lagen skulle behöva användas i dag, säger Lena Lind, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.
En sista utväg
Jordbruksverket och Livsmedelsverket poängterar i sin rapport att bristsituationer så långt det är möjligt bör hanteras av marknaden och att det i första hand är bäst att försöka minska förbrukningen av viktiga varor på frivillig väg. Men om det skulle bli krig eller om en allvarlig kris skulle inträffa i fredstid kan det bli tal om ransonering av viktiga resurser som en sista möjlig utväg. Och om detta skulle ske är det viktigt att det i ett tidigt skede är transparent och tydligt för de berörda företagen och andra aktörer vilka grunder som föreligger prioritering och fördelning av resurserna.
– Vi vill skapa trygghet för våra lantbrukare och minska risken för felaktiga beslut på grund av den osäkerhet som kan uppstå i en bristsituation. Syftet med ransoneringen är att skapa förutsättningar för att Sveriges befolkning ska ha tillräckligt med säker mat även i krigsläge, säger Saranda Daka, projektledare för Jordbruksverkets del av uppdraget.
Lokal fördelning
I rapporten föreslår myndigheterna att länsstyrelserna ska hantera den lokala fördelningen av insatsvaror till primärproduktionen. Och fördelningen mellan länen ska baseras på användningen av insatsvaror i fredstid. Men de skriver också att en ransonering och dess inriktning vid kris och krig kan påverkas av andra faktorer.
– På central nivå vet vi inte vilka lantbrukare som kommer att ha möjlighet att producera under givet läge. Länsstyrelsen som den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet har genom lägesbilder och lokal kunskap bäst förutsättningar att fördela insatsvarorna så de ger störst effekt och nytta, säger Johan Loberg, beredskapshandläggare på Jordbruksverket.
Fakta: Beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten
- För att stärka beredskapen inom samhällsviktiga områden har regeringen inrättat tio så kallade beredskapssektorer. En av dem är sektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten.
- I sektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten ingår Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
- De åtgärder som sektorn vidtar ska bidra till att Sveriges befolkning har tillgång till tillräckligt med säker mat och säkert dricksvatten i kris och höjd beredskap.
- Myndigheterna i sektorn är så kallade beredskapsmyndigheter, som har särskild betydelse för samhällets civila beredskap. Livsmedelsverket är också sektorsansvarig myndighet.