Vaccination – när, hur och varför?

Vaccination är ett verktyg för att förebygga sjukdom och smittspridning och det finns vaccin mot flera olika viktiga sjukdomar som kan påverka grisen negativt. I den här artikeln får du lära dig mer om hur vaccination fungerar och orsaker bakom att det kanske inte fungerar.

 

Många vaccinationer ges till gris som en injektion, men det finns även vacciner som ges oralt. 
Foto: Mostphotos


Grisen föds utan ett utvecklat försvar mot smittor vilket gör att det är livsnödvändigt för den att dia råmjölk. I råmjölken finns antikroppar som tas upp via tarmen och kommer ut i smågrisens blodbana, och kan sedan fungera som försvar mot olika infektioner som kan tänkas drabba grisen när den är liten. När grisen sedan fortsätter att dia suggmjölk får den i sig antikroppar som stannar i tarmen, där förhindrar antikropparna att smittämnen tas upp genom tarmen.

Däremot är smågrisen känslig under en period efter avvänjning. Då har den inte längre tillgång till suggmjölken och antikropparna som gav skydd i tarmen. Även antikropparna från råmjölken, som finns i blodet, minskar och grisens egna immunförsvar har inte riktigt hunnit börja fungera helt. Under tiden grisen växer utvecklas även dess förmåga att själv bilda antikroppar och vid tio veckors ålder har den ett ganska väl fungerande immunförsvar.

Hur fungerar vacciner?

Kroppens immunförsvarsceller bildar antikroppar som hindrar virus och bakterier från att få fäste och orsaka sjukdom. Vid vaccination tillför man kroppen ett smittämne under kontrollerade former och kroppen svarar med att tillverka antikroppar mot smittämnet. När grisen sedan utsätts för smitta som den blivit vaccinerad emot har den redan ett försvar mot smittan.

Hur mycket skydd vaccinet ger beror på flera faktorer, bland annat hur mycket smittämne som grisen utsätts för. Om mängden smittämne i grisens omgivning är större än vad grisens immunförsvar kan hantera kan sjukdom utvecklas trots vaccination. Därför är vaccination bara en del i att hålla grisen frisk, vaccination behöver alltid kombineras med att minska mängden smittämne i omgivningen.

Varför ska man vaccinera?

Genom att vaccinera grisen kan man antigen motverka att grisen överhuvudtaget visar sjukdomstecken för en specifik smitta eller lindra symptomen på sjukdom. En vaccination kan också medföra att smittämnets förekomst minskar i besättningen och man kan på så vis försöka ”svälta ut” smittan med en kontinuerlig vaccination.

Vissa sjukdomar fungerar som så kallade ”dörröppnare”, det vill säga; om grisen är infekterad och eventuellt sjuk av en orsak blir den mer mottaglig för andra smittämnen. Exempel på sådana smittämnen är cirkovirus eller Mykoplasma hyopneumoniae (M Hyo.). Dessa smittor behöver inte alltid ge synlig sjukdom men har ändå påverkan på grisens totala hälsa. M. Hyo påverkar immunförsvaret i lungorna så att till exempel APP, Pasteurella eller andra luftvägssmittor lättare får fäste och ger sjukdom. Därför kan det vara av värde att vaccinera mot sådana smittämnen även om man bara har lite synliga problem i besättningen.

När ska man vaccinera?

Vaccinera endast friska grisar eftersom kroppens förmåga att svara på vaccinationen och bilda skyddande antikroppar påverkas av grisens allmäntillstånd. Hos en sjuk gris är immunförsvaret ”redan upptaget” med att hantera en infektion och har då sämre förmåga att bilda antikroppar mot det vi vill vaccinera emot. Sjukdomen som grisen redan lider av kan också förvärras av att vi vaccinerar grisen när den är sjuk.

Vilka djurkategorier kan vaccineras?

Alla kategorier av grisar kan vaccineras. Genom en sammanlagd bild av symtom, provtagning och obduktioner kan man utröna vilka smittor som orsakar bekymmer i en specifik besättning och skapa ett vaccinationsprogram för detta. Det görs tillsammans med besättningsveterinären och anpassas till de olika djurkategorierna och ålder.

Då suggan vaccineras med ett vaccin mot spädgrisdiarré så är det smågrisen som är själva målet för vaccinationen. När suggan producerar antikroppar efter vaccinationen förs dessa antikroppar sedan över i råmjölken. När smågrisen diar råmjölk får den ett skydd mot spädgrisdiarré orsakad av det smittämne som suggan vaccinerats emot.

Utebliven effekt

Ibland får man inte den effekt man trodde att vaccinet skulle ge. Det kan ha olika orsaker, eftersom vaccinets effekt påverkas av flera faktorer:

  • Vaccinationstidpunkten, djuret som vaccineras ska ha rätt ålder. Vaccineras grisen när den fortfarande har kvar antikroppar från råmjölken kan dessa förhindra vaccinets effekt.
  • Vaccination efter att grisen träffat på smittämnet ger ett sämre skydd.
  • Har vaccinet getts på korrekt sätt? Hamnade hela dosen i grisen? ”IN pig eller ON pig”?
  • Korrekt förvaring (kylt men ej fryst) av vaccinet under transport och på gården.
  • Om det är ett vaccin som ska blandas, har man gjort detta på korrekt sätt?
  • Vid grundvaccination; att injektionerna ges med rätt tidsintervall.
  • Djurets immunstatus, stress orsakad av exempelvis avvänjning, transport, foderbyte eller annan sjukdom kan leda till att vaccinet har sämre effekt.

Sammanfattning

Vaccination är en förebyggande åtgärd som hjälper till att minska risken för att djuren ska drabbas av specifika sjukdomar. 

Samtidigt är det också viktigt att vidta andra åtgärder för att minska mängden smittämnen i grisens omgivning. Detta gör man exempelvis genom:

  • God hygien - många smittämnen finns i grisens avföring och smittar genom att grisen får i sig detta från omgivningen.
  • God ventilation - luftburna smittämnen kan minskas i antal genom en hög luftväxling och en väl avvägd ventilation.
  • Förebyggande åtgärder för att minimera kontakt med potentiella smittkällor.

Grisens motståndskraft kan ökas genom tillräckligt intag av råmjölk, låga nivåer av ammoniak, koldioxid och damm i inandningsluften, ren miljö samt rätt omgivningstemperatur.
 

Kaisa Ryytty Sylvén och Gabriella Niklasson
Gård & Djurhälsan

 

Artikeln publicerades torsdag den 29 februari 2024

Senaste

HKScan vill framtidssäkra svensk grisköttsproduktion

Det är medvind för svensk köttproduktion på flera sätt; självförsörjningsgraden har kommit upp på agendan och veganvindarna har vänt. Allt fler inser köttets värde som en näringsrik del av kosten, och djurens betydelse i kretsloppet. På HKScan tror man starkt på svensk grisköttsproduktion. Därför jobbar man på flera fronter för att framtidssäkra den och erbjuda uppfödarna långsiktigt hållbara förutsättningar. Inköpsdirektör Torbjörn Lithell berättar om fyra av pusselbitarna i arbetet.  

 

Kommentera