De ska ansvara för kunskapsnav

Det blir Linköpings universitet som får ansvaret för ett nytt nationellt kunskapsnav för digitalisering inom svenskt jordbruk.

Per Frankelius och Karolina Muhrman från Linköpings universitet leder det nationella kunskapsnavet. Projektet sträcker sig över tre år och har en budget på 20 miljoner kronor. Foto: Linköpings universitet

Linköpings universitet (LiU) vann Jordbruksverkets upphandling gällande vem som ska ansvara för det nya kunskapsnavet som ska fokusera på digitaliseringens möjligheter inom lantbruksbranschen.

– Vi är jätteglada för att Linköpings universitet får möjlighet att koordinera kunskapsnavet. LiU är sedan länge starkt inom teknik och har flera satsningar inom lantbruksteknik. Nu skapas därför en riktigt stark kunskapsmiljö här, säger LiU-forskaren Karolina Muhrman, som ska leda navet tillsammans med LiU-forskaren Per Frankelius, i ett pressmeddelande.

Fem områden

Navet kommer jobba med fem huvudområden; omvärldsanalys, behovsanalys, koordinera samarbete och dialog, testa och utvärdera ny teknik och paketera kunskap. Att förädla, paketera och förmedla kunskap till jordbruksnäringen beskrivs som en viktig del i arbetet inom navet.

Inom navet kommer det finnas ett expertnätverk med representanter från Ludvig & Co, Gård & Djurhälsan, Växa Sverige, LRF , Lovang Lantbrukskonsult, SLU,  AI Sweden c/o Lindholmen Science Park, DeLaval, Väderstad, IoT world, Sweden Secure Tech Hub och Agtech Sweden.

Bredd och djup

– Det formaliserade expertnätverket har både bred och djup kompetens inom lantbruk och digitalteknik och kommer stå för en stor del av navets aktiviteter, säger Per Frankelius.

Inom navet kommer det också att finnas en referensgrupp. I denna kommer det ingå aktiva lantbrukare, medlemsorganisationer, rådgivare, teknikföretag och kunskapsorganisationer.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 04 mars 2024

Senaste

HKScan vill framtidssäkra svensk grisköttsproduktion

Det är medvind för svensk köttproduktion på flera sätt; självförsörjningsgraden har kommit upp på agendan och veganvindarna har vänt. Allt fler inser köttets värde som en näringsrik del av kosten, och djurens betydelse i kretsloppet. På HKScan tror man starkt på svensk grisköttsproduktion. Därför jobbar man på flera fronter för att framtidssäkra den och erbjuda uppfödarna långsiktigt hållbara förutsättningar. Inköpsdirektör Torbjörn Lithell berättar om fyra av pusselbitarna i arbetet.  

 

Kommentera