CO2-avgift efter grön överenskommelse i Danmark

Ett nytt trepartsavtal ska sätta de miljö- och klimatmässiga ramarna för framtidens lantbruk i Danmark. Bland annat har man kommit överens om att införa en koldioxidavgift för utsläpp från animalieproduktion. 

En potentiell koldioxidskatt för lantbruket har varit på tapeten i Danmark i flera år. När regeringen tillsammans med en rad branschorganisationer nu upprättat ett avtal som ska reglera lantbrukets miljöpåverkan, så är det efter många och långa timmar vid förhandlingsbordet.

– Vi har gjort betydande och utmanande kompromisser. Detta var en förutsättning för vårt första deltagande och vi var förberedda på det. Men vi fick också ett påtagligt inflytande och gjorde betydande insatser som kommer forma Danmarks framtida livsmedelsproduktion och stötta framtida generationers lantbrukare, säger Søren Søndergaard, ordförande för Landbrug & Fødevarer, i ett pressmeddelande. 

Avgift för utsläpp

Enligt det 43 sidor långa avtalet ska det bland annat bildas en grön arealfond på 40 miljarder danska kronor som huvudsakligen ska användas till uppköp och omläggning av 250 000 hektar jordbruksmark till skog, våtmarker och naturskyddsområden. Avtalet innehåller även satsningar på biokol.

Men avtalet inkluderar alltså även en överenskommelse om införande av koldioxidskatt för animalieproduktion. För varje ton koldioxidekvivalenter (CO2e) som danska lantbrukare släpper ut, är avgiften 300 danska kronor från och med 2030 och 750 från 2035. Ett grundavdrag på 60 procent gör att nettokostnaden blir 120 och senare 300 danska kronor per ton CO2e.

Exakt hur den enskilda gårdens utsläpp ska beräknas är i dagsläget inte klart, utan ett verktyg som är tillräckligt tillförlitligt för ändamålet ska utvecklas innan 2030. 

Rädd att produktionen flyttar

Branschens mottagande av avtalet har varit ömsom vin, ömsom vatten. Exempelvis kallar Danske Svineproducenter avtalet för ett ”gigantiskt byråkratiskt monster” som påverkar framtidstron och sänker självförtroendet i bondekåren.

– Med trepartsavtalet kring jordbrukets CO2-utsläpp går det utför, och det vansinniga med det hela är att det i slutändan inte kommer att ha någon gynnsam effekt på klimatet. För produktionen kommer ju att flytta till andra länder som kanske har högre klimatavtryck, kommenterar ordförande Jeppe Bloch Nielsen saken. 

Bra med förväntningar

Grisföretagaren Morten Yde Kirk, som även är miljö- och klimatansvarig styrelsemedlem i rådgivningsorganisationen Fjordland, säger till Maskinbladet att han hellre fokuserar på möjligheterna: 

– Man kan alltid diskutera om det är rätt att vara först ut. Jag kan också se att vissa kallar det ett experiment. Men jag menar att det är underbart att människor har förväntningar på oss. För när människor förväntar sig något beror det på att de förväntar sig att vi kan lösa uppgiften. Så vi är bra på vad vi gör dagligen.