Avel för korta svansar och harmoni med hjälp av ljud

På temat djurvälfärd presenterades två olika studier från Justus Liebig University Giessen i Tyskland. I studierna hade man försökt hitta vägar för att minska problemet med svansbitning och andra aggressiva beteenden hos grisar.

”Genome-wide association study identifies candidate genes for shorter tails and tail kinks in pigs” var namnet på den ena studien. I den ville man med hjälp av genom-analys försöka identifiera genvarianter som gav reducerad svanslängd utan att svansarna var deformerade.

Möjligheten att avla fram grisar med kort svans för att minska risken för svansbitning och för att hitta ett alternativ till svanskupering har diskuterats i olika forskargrupper på senare år. Resultaten har visat att när man selekterar för kortare svansar på grisar så ökar även andelen deformerade svansar. Detta har man sett även på andra djurslag som exempelvis katter och hundar.

Problematisk avel

I studien användes 140 smågrisar som vägdes, fotograferades och mättes för att dokumentera svanslängd och eventuella missbildningar av svansen. Därefter analyserades genuppsättningen på samtliga grisar.

Det man fann var att de flesta grisar med kort svans även hade en deformerad svans. Efter analys av grisarnas genuppsättning kunde man se att det fanns flera olika gener placerade på olika kromosomer som kodade för kort svans. De flesta av dessa kodade även för deformerade svansar, men inte alla.

Det fanns ett fåtal genkombinationer som gav kort svans utan deformering och därför menar forskarna att det finns en liten chans att kunna avla fram grisar med kort svans. De påpekade dock att kärnan till problemet med svansbitning inte kan lösas med kortare svansar.

Ljud som berikning

I den andra studien – ”Acoustic environmental enrichment for enhanced animal welfare in swine” – undersöktes hur olika ljud påverkade tillväxtgrisar och om det kunde användas för att minska oönskade beteenden och öka välfärden för grisarna.

Inhysning av växande grisar i karga miljöer leder ofta till oönskade beteenden som till exempel svansbitning, öronbitning, flanksugning och slagsmål. Ett flertal studier har visat att problemet med oönskade beteenden minskar om grisarnas miljö berikas på olika sätt.

I den här studien ville man se hur olika typer av ljud (lugnare respektive livligare musik, mänskliga röster från radion, havsbrus och skogsljud) påverkade tillväxtgrisars beteende.

Skogsljud gillades

Beteendemönstret från grisarna i studien filmades och dokumenterades före, under och efter varje ljudstimulering. Varje beteende (se ruta) och hur länge det pågick uppmättes individuellt för varje gris. Totalt fanns det över sex timmars videoupptagning från varje gris.

Resultatet från studien visade att grisarna uppvisade signifikant färre negativa beteenden som slagsmål, flanksugning eller att de bet varandra eller red på varandra när olika ljud spelades upp för dem. Naturliga ljud från skogen fungerade allra bäst. Därefter kom lugn klassisk musik. Mänskliga röster från radion drog till sig grisarnas uppmärksamhet och gjorde att de avbröt en pågående aktivitet och i stället lyssnade.

Eftersom det är en ganska låg investering att spela musik eller skogsljud för grisarna menade författarna till postern att det är en möjlig väg att öka välfärden för tillväxtgrisar.

Beteenden som registrerades i ljudstudien

Vila- och sömnbeteende

• Ligger ner
• Letar efter en viloplats

Foderintag, rörelser och socialt beteende

• Äter
• Urinerar/gödslar
• Leker med andra grisar
• Biter på saker
• Dricker
• Sitter
• Springer

Beteenden i respons till obekanta ljud

• Lyssnar/står still
• Springer
• Vaksam

”Upptäckar-beteenden”

• Leker med saker
• Luktar/bökar

Antagonistiskt beteende

• Rider på annan gris
• Biter annan gris
• Slåss
• Flanksugning

Katarina Karlsson Frisch
Gård & Djurhälsan