Varför löper suggan om?

Utebliven dräktighet eller tappade dräktigheter är en kostsam historia både med tanke på minskat antal födda grisar, foderförbrukning och arbetstid. Här gör vi en genomgång av hur omlöp kan kategoriseras och vad de kan bero på. Vi tipsar även om vilka produktionsparametrar man kan undersöka för att få koll på reproduktionsresultaten i en besättning.

Omlöp delas upp i regelbundna respektive oregelbundna omlöp. 

Regelbundna omlöp följer suggans normala brunstintervall, vilket innebär att man ser brunst hos suggan vid 21 dagar (cirka tre veckor) efter seminering/betäckning. Regelbundna omlöp sker då suggan inte alls blir dräktig efter seminering, för få befruktade ägg eller om embryonen dör före cirka 13 dagars dräktighet. 

Oregelbundna omlöp inträffar 25 dagar eller senare efter seminering. Då kan suggan ha blivit dräktig men tappat sin dräktighet senare än cirka 13 dagar in i dräktigheten, varför omlöpsintervallet blir längre.

Möjliga orsaker till utebliven dräktighet

Utebliven dräktighet innebär att semineringen inte ledde till att suggan blev dräktig. Det kan bero på olika saker:

• Fel semineringstidpunkt, suggan har inte ståbrunst vid seminering eller man fortsätter inte att seminera så länge ­suggan visar ståbrunst så att det inte finns några spermier på plats när ägglossning sker.
• Felaktig galtstimulans. För att galtens stimulans ska ha önskad effekt ska suggan semineras när hon har stå-reflex. Då galten framkallar stå-reflex får suggan livmodersammandragningar som transporterar spermierna genom livmodern till äggledaren där befruktningen kommer att ske. Seminerar man innan eller efter att suggan har stå­reflex fungerar inte spermietransporten och en stor del av spermierna kommer inte att nå äggledaren. Detta kan resultera i att suggan inte blir dräktig eller att det föds ett färre antal grisar.
• Stress. Dräktigheten kan avbrytas om suggan stressas, framför allt under den så ­kallade implantationsperioden som infaller dag 9-18 i dräktigheten, då fostren ska fästa vid livmoderväggen. Viktigt är att tänka på att detta är en flytande gräns, man bör vara extra försiktig med att utsätta en sugga för stress under dräktighetens första tre till fyra veckor.
• Sjuklighet hos suggan. Livmoderinflammation, urinvägsinfektion eller annan infektion kan leda till utebliven dräktighet.

Möjliga orsaker till fosterdöd

Oregelbundna omlöp sker då suggan faktiskt blivit dräktig men av någon anledning har fostren dött. Fosterdöd kan orsakas av:

• Stress orsakad av omgruppering då en ny rangordning behöver etableras. Suggan är extra känslig under dräktighetens tre första veckor.
• Utfodring; ej optimal sammansättning, mängd samt tillgång till foder. I system där suggan inte individutfodras i bås eller transponder utan delar utfodringsplats med andra suggor uppstår oftare stressiga situationer och kamp om foder.
• Fiberandel i fodret*; en sinsugga kan äta betydligt mer torrsubstans mot vad hon normalt får, bristen på mättnadskänsla skapar stress och ökar risken för fosterdöd samt magsår.
• Värmestress eller köldstress. Vid överhettning av suggan, som börjar redan vid en omgivningstemperatur på 25 grader, transporteras blodet från livmodern ut till yttre kroppsdelar för att kyla suggan. Vid köldstress fördelas blodet till de livs­uppehållande organen (till exempel hjärta, lungor och hjärna). Genom den minskade blodtillförseln till livmodern både vid värme- och köldstress får fostren mindre näring och syre och risken för fosterdöd ökar.
• Sjukdom som orsakar feber. En ökning av kroppstemperatur kan orsaka fosterdöd.
• Infektionssjukdomar som specifikt drabbar reproduktionsorganen.

Använd produktions­uppföljningen!

Genom produktionsuppföljning och koll på produktionsparametrarna kan man upptäcka reproduktionsstörningar och reda ut vad som orsakar störningarna och vilka insatser som behövs göras för att komma till rätta med problemen.

Låg grisningsprocent

Låg grisningsprocent är resultatet av reproduktionsproblem. Med bra uppföljning och bra rutiner upptäcks problemen och utredning startar redan innan man står med tomma boxar i BB. Man kan exempelvis ha reagerat på sämre resultat vid dräktighetsundersökning, ökat antal omlöp, sämre eller uteblivna brunster med mera.

Med hjälp av produktionsuppföljningen kan man även se om det finns något mönster. Det kan exempelvis vara specifika kullnummer som drabbas eller vissa semineringsdagar som ger sämre resultat.

Ökat antal improduktiva dagar

Till improduktiva dagar räknas de dagar då suggan varken är dräktig eller ger di, även galldagar räknas in här.

Orsaker till att de improduktiva dagarna ökar kan vara:

• Utebliven dräktighetskontroll. Dräktighetskontroll bör helst utföras två gånger under suggans dräktighet, vid cirka fyra samt åtta veckors dräktighet. Då får man en bra möjlighet att hitta tomma suggor och plocka ut dem till semin eller slakt utan att de går tomma en längre tid. Det ger också en god bild av var man ska börja leta fel vid tappade dräktigheter.
• Bristande omlöpskontroll, så att suggorna går tomma onödigt många dagar. En fungerande omlöpskontroll är också till hjälp vid en reproduktionsutredning eftersom man då enkelt kan få svar på om det rör sig om regelbundna eller oregelbundna omlöp.

Ökat antal galldagar

Dagarna mellan avvänjning och seminering kallas galldagar. Genomsnittet brukar vara cirka fem dagar. Ju senare suggan kommer i brunst efter avvänjning desto kortare brunst brukar hon ha. Det kan därför vara svårare att seminera vid rätt tidpunkt vid sen brunst.

Orsaker till ett ökat antal galldagar kan vara:

• Suggor i dålig kondition som har tappat mycket hull under digivningen eller är sjuka. Det är ofta unga suggor som har fler galldagar.
• Brister i brunstkontroll. Det är viktigt att ge varje sugga rätt förutsättningar för att visa brunst. Galtkontakt, stimulans, möjlighet till individuell brunstkontroll och fasta rutiner, även för vilka klockslag som brunstkontroll utförs, ger ett bättre resultat.
• Dibrunster. Om suggan redan är inne i en brunstcykel är det inte säkert att hon kommer i brunst som förväntat 4-5 dagar efter avvänjning. Dibrunster kan uppstå när den producerade mjölken i juvret inte konsumeras, till exempel vid skapande av amsuggor, dödlighet i kull eller delavvänjning.

Ökad omlöpningsprocent

Ser man ökningar i omlöpningsprocent över tid, bör en utredning göras för att hitta vilka suggor som löper om. Då undersöks vilka kullnummer som löper om, när sker omlöpen, är de regelbundna/oregelbunda och genomgång av möjliga orsaker.

Kaisa Ryytty Sylvén och Cecilia Kellerman
Gård & Djurhälsan