InterPIG summerar svensk grisproduktions konkurrensförmåga

InterPIG är en internationell benchmarkinggrupp som årligen sammanställer och jämför resultat inom gris­företagande mellan länderna. Sverige sticker ut på flera sätt i årets jämförelse; vi har en stark hemmamarknad och friska grisar, men också en svag valuta och hög omsättning i suggpopulationen.

Initiativtagare till InterPIG-gruppen var forskare och rådgivare från Danmark, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Sverige kom med som aktiv deltagare 2007 och från och med 2008 har det årligen publicerats en svensk ”Internationell rapport”, med sammanställningar och jämförelser mellan medlemsländernas nationella produktionstekniska och produktionsekonomiska resultat inom grisföretagande. InterPIG består för närvarande av 17 medlemsländer; 15 från Europa samt Brasilien och USA. Sedan föregående rapport har Kanada lämnat nätverket och Portugal har tillkommit.

De skillnader som finns mellan länderna i till exempel avräkningssystem kompenseras för i benchmarkingen så långt det är möjligt, med hjälp av omräkningar. I det samlade slutdokumentet gör alla länderna redovisningarna på samma sätt, vilket innebär att resultatutvecklingen inom respektive land är lätt att följa på ett tillförlitligt sätt. De produktionsekonomiska jämförelserna presenteras alltid i euro. Detta är en pedagogisk utmaning vid jämförelsen av svensk produktionsekonomi gentemot andra InterPIG-länder eftersom den svenska kronan har varit och är svag i förhållande till euron.

Statistikunderlaget från Sverige är uteslutande hämtat från insända resultat till WinPigs databas. För det aktuella jämförelseåret, 2023, ingår 49 % av suggpopulationen och 16 % av den totala slaktgrisproduktionen. Bland medlemsländerna sticker Finland ut med underlag från hela 95 % av suggpopulationen och 90 % av landets slaktgrisar. Där är slakterierna drivande i kravet på produktionsuppföljning hos sina leverantörer. Vårt grannland Danmark har med 62 % av suggpopulationen i sitt underlag och 63 % av slaktgrisproduktionen. Statistikunderlaget i genomsnitt för InterPIG-länderna är 43 % av suggpopulationen och likaså 43 % av slaktgrisproduktionen, inom respektive land.

Global Forum och InterPIG-mötet 2024

InterPIG ingår i ett större globalt nätverk, Agri benchmark, som består av ekonomer, rådgivare och producenter inom animalieproduktionsgrenarna köttdjur, får, gris och fjäderfä samt inom växtodling (grödor för avsalu) och trädgårdsodling. Även fiskodling ingår som en produktionsgren. 

Agri benchmark arbetar mer med fokus på totalekonomin hos ett urval av typgårdar inom respektive produktionsgren i varje medlemsland. Med ekonomiska nyckeltal från dessa typgårdar görs sedan en internationell jämförelse. InterPIG å sin sida fokuserar mer på nationella medeltal vad det gäller produktionstekniska nyckeltal och produktionsekonomi.

I år hölls för första gången en gemensam konferens, Global forum, för produktionsgrenarna köttdjur och får, gris samt fjäderfä i finska Seinäjoki. Seinäjoki ligger i södra Österbotten, mitt i Finlands spannmålsdistrikt. I konferensen deltog 250 personer från 26 olika länder. Som exempel på gemensamma tema under konferensen kan nämnas ”Internationell konkurrenskraft”, ”Hållbar köttproduktion” och ”Utmaningar och framtidsperspektiv inom köttproduktion”. Dessa rubriker är allmängiltiga, vare sig det handlar om gris, nöt, får eller fjäderfä. 

I den Internationella rapporten belyses huruvida den svenska grisproduktionen är internationellt konkurrenskraftig och hållbar samt vilka utmaningar och framtidsperspektiv som finns.

Internationell konkurrenskraft

Produktionen av griskött i EU år 2023 minskade enligt Eurostat med 6,5 % jämfört med föregående år. Totalt producerades det 20,6 miljoner ton griskött i EU 2023. De två största grisproducerande länderna i EU är Spanien (4,9 miljoner ton) och Tyskland (4,2 miljoner ton). Båda visade minskningar i sin produktion 2023, Spanien med 3,9 %, efter åtta år med ökad produktion, samt Tyskland med 6,3%.  Detta var sjunde året i rad som grisproduktionen minskade i Tyskland. Även Nederländerna och Danmark visade stora produktionsminskningar; 13,1 % respektive 19,9 %. I Sverige minskade grisproduktion under 2023 med 4,3 %.

Samtidigt ökade avräkningspriserna i flertalet länder och foderpriset minskade. Figur 1 visar hur kostnader och intäkter per kilo kött förhåller sig till varandra i InterPIG-länderna. I nio av medlemsländerna översteg intäkterna kostnaderna, att jämföra med endast ett land 2022. Italien var det land som visade högst intäkter, medan lägst kostnader för produktionen återfanns i Brasilien. Portugal, som är ny i jämförelsen för i år, visade störst skillnad mellan intäkt och kostnader.

År 2023 var ett år med hög inflation och hög låneränta. Som ses i figur 1 var kostnaden för svensk grisproduktion den högsta bland medlemsländerna i InterPIG och kostnaderna översteg intäkterna. Observera att jämförelsen görs i euro och att den svaga svenska kronan försvårar tolkningen av figur 1 sett ur ett svenskt perspektiv.

Utvecklingen av prisindex för foder och griskött i Sverige visas i figur 2. Trots att priset på foder minskade under 2023 har Sverige den högsta foderkostnaden bland medlemsländerna. En del av foderkomponenter och råvaror köps på den internationella marknaden och en svag svensk valuta ger högre kostnader för dessa. I figur 3 visas utvecklingen av det svenska avräkningspriset under de senaste fem åren, räknat i SEK respektive euro. Som synes har den svenska kronan försvagats kraftigt under de senaste två åren.

En annan anledning till höga produktionskostnader är att de svenska djurskyddsföreskrifterna innehåller krav som mer byggyta per djur och att systemen blir mer arbetskrävande med skrapning av boxar och tilldelning av strömaterial. Det nordliga klimatet ställer också krav på byggnaderna vad gäller hållfasthet, isolering och värmetillförsel.

I tabell 1 visas marknadsbalanser för svenskt griskött. Sedan 2011 har konsumtionen av griskött haft en minskande trend. Den totala minskningen sedan 2011 uppgår till 16,4 %. Mellan 2022 och 2023 minskade griskötts­konsumtionen per capita med 5 % och produktionen med 4,3 %.  Förklaringar till minskad konsumtion har varit stigande matpriser och minskad disponibel inkomst. Höga räntor och ökade kostnader har lett till avveckling av produktionsenheter och som en följd därav minskad grisproduktion i landet.

Sedan 2013 har dock marknadsandelen för svenskt griskött visat en stabilt uppåtgående trend och ökat med 16 % sedan 2013. År 2023 var svensk försörjningsförmåga (marknadsandel) 82,5 %. Den totala konsumtionen har gått ned men andelen svenskt kött är stabil.

Om man ser enbart på produktionskostnadsnivån i Sverige och vilka krav det ställer på avräkningspriset för att nå en rimlig lönsamhet, så är svenskt griskött inte konkurrenskraftigt på en internationell marknad. Svensk grisproduktions ”trumfkort” är den allt starkare hemmamarknaden. Konsumenten har högt förtroende för svensk grisproduktion och är villig att betala lite extra för de djurvärden som lyfts fram, som till exempel mer yta per gris, tillgång till strö och ett gott hälsoläge.

Hållbar grisproduktion

Ett mått på hållbar produktion är hur väl man använder insatta produktionsmedel, alltså hur mycket produktionsmedel det går åt per producerad gris eller per kilo producerat griskött. Vid jämförelse av årsproduktionen inom InterPIG för de olika produktionsleden, smågrisled (avvanda grisar per årssugga), tillväxtled (sålda grisar per årssugga) och slaktgrisled (slaktade grisar per årssugga) så ligger smågrisledet i Sverige sämst till i termer av hållbarhet, i förhållande till efterföljande produktionsled (se tabell 2). Detta beror framför allt på en högre smågrisdödlighet än genomsnittet (figur 4), men även en längre digivningstid som innebär färre kullar per sugga och år (figur 5).

I produktionsleden från avvänjning fram till leverans till slakteriet så går det desto bättre för svensk grisproduktion. En relativt sett hög avvänjnings­ålder i kombination med höglakterande suggor bidrar till en avvänjningsgris som är större och mer fysiologiskt mogen. Den klarar därför omställningen vid avvänjning bättre, med färre hälsostörningar, vilket visar sig i en markant lägre dödlighet både i tillväxtled och slaktgrisled (figur 6). Dessutom innebär det goda hälsoläget hos tillväxtgrisen respektive slaktgrisen att den dagliga tillväxten och foderutnyttjandet blir högt (figur 7 och 8). En frisk fris är en god foderomvandlare.

I ett annat hållbarhetsavseende ligger svensk grisproduktion sämre till, och det gäller hur väl vi använder våra moderdjur. Rekryteringen av suggor låg 2023 på 56,2 % i Sverige jämfört med genomsnittet 46,6 % i InterPIG (figur 9). Under de senaste fem åren har rekryteringen av suggor legat cirka 10 procentenheter högre i Sverige än genomsnittet i InterPIG. Detta är ett dåligt hushållande av investeringar i nya rekryteringsdjur. Varje ny gylta bör ses som ett framtidskapital som ska generera en god avkastning i form lång produktionstid och många avvanda grisar.

Utmaningar och framtidsperspektiv

Många av de utmaningar och framtidsperspektiv inom grisproduktionen som lyftes fram under Global forum i Finland är gemensamma för länderna inom InterPIG. Det handlar framför allt om att vässa grisproduktionen med förbättrade produktionstekniska mått och minskade produktionskostnader per gris eller per kilo kött.

Det finns också utmaningar som vi inte behöver tänka på i Sverige, men som är eller snart blir en realitet i andra länder. I till exempel det tätbefolkade Nederländerna förväntas grisproduktionen att minska med 10-15 % under 2025 på grund av politiska beslut. Myndigheter kommer att köpa upp lantbruk och lägga ner dessa för att på så sätt minska klimat- och miljöbelastningen.

Kravet på förbud mot svanskupering av grisar inom EU, som har funnits ”på papperet” sedan 2008, närmar sig sannolikt snart ett genomförande i realiteten i de flesta EU-länderna. Hittills är det endast Sverige och Finland som efterlevt kravet i praktiken och förbjudit rutinmässig svanskupering. Här väntar stora kostnader i många EU-länder avseende om-eller nybyggnation för att anpassa stallarna till de förutsättningar som krävs för att kunna föda upp grisar med intakta svansar. Den kostnaden behöver vi inte tänka på i Sverige.

De stora utmaningarna inom svensk grisproduktion är:

• att bibehålla det mycket goda hälsoläget
• att försvara hemmamarknaden
• en bra lönsamhet så att investeringsviljan finns bland producenterna
• att minska smågrisdödligheten och arbeta för hållbara suggor.

Svensk grisproduktion har ett mycket gott renommé bland konsumenterna och det visar sig i att över 82 % av allt griskött som äts är svenskt. Andelen svenskt griskött har ökat stadigt under de senaste 10 åren och strävan måste vara att den utvecklingen fortsätter.

I Internationella rapporten 2024, som tas fram på uppdrag av LRF Kött, kan du läsa mer om internationella jämförelser från InterPIG. Rapporten finner du på Gård & Djurhälsans hemsida under fliken Kunskapsbank. Gå sedan vidare Gris/Gård- och driftsledning/Ekonomi och marknad. Rapporten går även att nå via LRF Kötts statistikplattform. 

I mitten av december öppnar dessutom InterPIGs nya hemsida. Den kommer att ha adressen interpig.org

Ingvar Eriksson, Pontus Almerheim och Lina Hidås
Gård & Djurhälsan