Hur mår våra suggor? Svenska forskare har frågat grisen

Hur mår våra suggor och hur ska vi hålla dem? I vilka system är hållbarheten och produktionen bäst? Att hitta ett objektivt sätt att bedöma djurvälfärd med koppling till stallsystem och produktion var den huvudsakliga idén bakom projektet Fråga grisen.

Fråga grisen är ett forskningsprojekt som genomfördes i samarbete mellan SLU och Gård & Djurhälsan med finansiering från Formas under 2022-2024. Målet var att utveckla ett systematiskt sätt att bedöma våra grisars välfärd och hur de fungerar i sin hemmiljö.

Med inspiration från välfärdsprotokoll som används i andra europeiska länder togs ett protokoll fram som anpassades efter svenska förutsättningar. Genom standardiserade bedömningar går det att jämföra resultat för den egna besättningen över tid men även mellan besättningar i Sverige. Att jämföra mellan besättningar testades i studien genom att resultaten redovisades med ett verktyg för benchmarking.

39 besättningar besöktes

Det framtagna protokollet innehöll ett stort antal djurbaserade mått inom tio olika fokusområden för olika djurkategorier, se figur 1.

Bedömningar gjordes på både enskilda individer och på gruppnivå för att få en uppfattning om besättningens välfärdsnivå. Bland dräktiga suggor bedömdes till exempel förekomst av olika typer av sår, hälta och grad av renhet hos 20 slumpmässigt utvalda individer. Samtliga suggor i avdelningen bedömdes också översiktligt för förekomst av djur som var för magra, djur som var i akut behov av behandling eller avlivning samt förekomst av djur som uppvisade stereotypa beteenden. I protokollet noterades även typ av inhysningssystem, strömedel med mera.

Protokollet testades i totalt 39 besättningar som deltog i studien. Respektive gård besöktes av en av sex kalibrerade veterinärer från Gård & Djurhälsan, samt Linda-Marie Backeman-Hannius, doktorand på SLU. En intervju gjordes också med fokus på hantering av gyltor och suggor, som underlag för vidare forskning om aggressioner mellan suggor.

Varierande Resultat

Trycksår på framknän var det vanligaste fyndet då detta förekom hos en eller flera bedömda suggor i nästan samtliga besättningar. Även bogsår observerades i många besättningar där fynd av lindriga bogsår (sårskorpa < 5 centimeter i diameter) var vanliga, men antalet drabbade individer i varje besättning varierade, se figur 2. Mer allvarliga bogsår (sårskorpa > 5 centimeter i diameter) förekom däremot i mycket låg omfattning.

Hälta var det mest ovanliga fyndet. Tydlig hälta observerades endast hos 11 av 1 340 individbedömda suggor. I majoriteten av besättningarna observerades ingen hälta bland de suggor som bedömdes vilket är mycket positivt. Förekomst av skavsår ovan klöv var ovanligt även om det i enstaka besättningar förekom hos en hög andel av undersökta suggor (se figur 2).

Att resultaten varierar mycket mellan olika besättningar visar på utrymme för förbättring hos de besättningar som ligger högt och protokollet utgör därmed ett bra underlag för rådgivning.

Stereotypier förekommer

De djurbaserade mått med allvarligast negativa konsekvenser för djurvälfärden bedömdes på samtliga djur i varje avdelning då förekomsten av dessa förväntades vara väldigt låg. Som förväntat identifierades suggor som bedömdes vara i akut behov av behandling eller avlivning endast i några (5) besättningar. I 11 av besättningarna identifierades däremot suggor som bedömdes vara alltför magra (hullpoäng 1).

 I hela 21 besättningar sågs en eller flera suggor som uppvisade stereotypa beteenden så som att tugga fradga, rulla tungan, bita på inredning eller gnissla tänder. Dessa siffror var oväntat höga. En stereotypi definieras som ett repetitivt, onormalt beteende utan tydligt mål eller funktion och det är väl känt att det framkallas av frustration eller stress över att inte kunna utrycka ett beteende djuren är starkt motiverade för. Ser man suggor som uppvisar stereotypa beteenden bör man därför alltid undersöka vilka faktorer i miljön som kan påverka djuret negativt och försöka minimera dessa. Det vanligaste stereotypa beteendet som observerades i denna studie var suggor som tuggade fradga, vilket tyder på att suggorna inte fått tillräckligt utlopp för sitt födosöksbeteende. Ökad tillgång till strö med bra struktur kan då hjälpa.

Benchmarking möjliggör jämförelser

Resultaten av bedömningarna presenterades för de deltagande besättningarna genom så kallad benchmarking, det vill säga genom att sätta besättningens egna resultat i förhållande till hur övriga deltagande besättningar presterade. De 25 procent bästa besättningarna för varje bedömning fick resultatet illustrerat med en grön flagga för denna bedömningspunkt, medelbesättningarna fick en gul flagga, medan de 25 procent med flest anmärkningar fick en röd flagga, se figur 2. Genom kodade diagram (där varje besättnings identitet inte framgick) kunde besättningarna följa sina egna resultat och samtidigt jämföra sig med övriga deltagare.

Djurhållarna var generellt sett positiva till resultaten, vilka i regel även överensstämde med deras egen uppfattning om gårdens välfärdsnivå. En del blev dock förvånade och beskrev det som en riktig ögonöppnare att få se resultaten presenterade på detta sätt. Många reagerade starkt på en ”röd flagga” och ville direkt få råd om hur de kunde förbättra sig. Man uppskattade också att kunna diskutera sina resultat med andra som deltagit i studien. Flera nämnde att jämförelsen med andra gjorde resultaten lättare att tolka och att det ökade viljan att vidta förebyggande åtgärder för att höja djurvälfärden i sin egen besättning.

Fortsättning följer

Resultaten visar att vi har en hög nivå av välfärd bland våra suggor men också att det finns potential för förbättring. Vi konstaterar också att benchmarking är ett värdefullt rådgivningsverktyg som vi kommer att utveckla vidare. Genom fortsatt analys kan vi förstå mer om betydelsen av de fynd vi gör. Redan nu har en del insamlade data analyserats och presenterats i olika former, men fortsättning följer. Håll utkik!

Rebecka Westin
Linda-Marie Backeman Hannius
Anna Wallenbeck
THV, SLU
Helena Carlzén
Gård & Djurhälsan