Win-win med god djurhantering – ta chansen att testa ny utbildning

Bättre djurväldfärd, ökad produktivitet och större tillfredsställelse på jobbet för djurskötarna – det är effekterna man sett av ProHand Pigs i Australien. När utbildningskonceptet nu håller på att anpassas för att kunna användas här, har svenska djurskötare möjlighet att ta del av kursen genom att delta i en studie.  

ProHand Pigs är ett utbildningskoncept kring hantering av grisar som idag används bland annat i Australien och Nya Zeeland. Faktum är att kursen är mer eller mindre norm i Australien, där cirka 80 procent av djurskötarna har gått den. Utbildningen består av korta filmer som varvas med diskussioner tillsammans med en utbildare och andra djurskötare.

ProHand Pigs skiljer sig från andra djurhanteringsutbildningar på så vis att konceptet inkluderar ett tydligt inslag av humanperspektiv. 

– Det handlar inte bara om hur grisar beter sig, även om det är en stor del av utbildningen, utan det handlar också om oss människor, hur vi beter oss och hur vi kan göra för att ändra våra vanor. Det handlar om att lära sig förstå grisarna, sig själv och lära sig hur man kan ändra sitt beteende om det behövs, förklarar Sofia Wilhelmsson, som är forskare på SLU.

Ekonomiska incitament

Sofia berättar vidare att erfarenheterna av ProHand Pigs från Australien är entydigt positiva, och sträcker sig längre än till förbättrad djurvälfärd: 

– I stora studier har man sett tydliga och signifikanta resultat; på gårdar där medarbetarna hade gått utbildningen avvande suggorna fler smågrisar och slaktgrisarna växte bättre. Det handlar om att stress- och rädslo-reaktioner hos djuren är energikrävande och hämmar produktionen. Så det är inget konstigt; kan man hantera djuren så de blir mindre stressade så finns det på sikt ekonomiska fördelar, säger hon och fortsätter:

– Dessutom finns det tecken på att utbildningen leder till bättre arbetstillfredsställelse hos de anställda. Dels gynnas trivseln av fortbildning i sig, men med en bra hantering kommer djuren också vara lättare att hantera vilket gör arbetet lättare, så det blir en positiv spiral. Man har också sett tecken på minskad personalomsättning på gårdarna där personalen gått ProHand Pigs, vilket vi tror hänger samman med en högre arbetstillfredsställelse.

Svensk variant tas fram

Sofia leder nu ett projekt där man jobbar för att anpassa ProHand Pigs® så att det går att använda under svenska förhållanden. Samtidigt adderas en utbildningsdel kring djurhantering i samband med transport. 

Upprinnelsen till projektet är erfarenheterna från Australien. Men dessutom gjordes 2019 en pilotstudie på nio svenska slaktgrisgårdar, där man såg att det varierar ganska mycket hur olika djurskötare hanterar grisarna och hur grisarna reagerar på närvaro av en människa. Slutsatsen av den studien är att det på många gårdar finns förbättringspotential när det gäller hantering av djuren. Tidigare svenska studier har också visat på god effekt av att utbilda djurtransportörer i djurhantering. 

Hela kedjan på sikt

Målgrupperna för ProHand Pigs® SE är primärt djurskötare och djurtransportörer och Sofia menar att en gemensam plattform vore gynnsam för att öka förståelsen och samarbetet mellan yrkeskategorierna. På sikt ser hon dessutom att det finns vinster om alla i hela kedjan, från att grisen föds till den slaktas, utbildas i djurhantering. 

– Man kan ha en jättefin uppfödning på gård och transportören är kunnig, men så kommer man till slakteriet och så är det dålig hantering där. Då riskerar den ökade stressen nära inpå slakten att försämra köttkvaliteten, konstaterar Sofia, som även funderar över om ProHand Pigs SE på sikt skulle kunna bidra med ytterligare mervärden till svenskt griskött, utöver exempelvis knorrar och låg antibiotikaanvändning.

Vill testa digital form

ProHand Pigs SE-projektet är just nu inne i en fas där man står inför att jämföra originalupplägget på utbildningen – att man genomför utbildningen fysiskt på gård – med en digital variant. 

– Vi ser att det kan bli svårt att göra på exakt samma sätt i Sverige som i Australien. Vi har ett avlångt land med förhållandevis långt mellan gårdarna och få anställda per gård. Och för att få till diskussionerna behöver man ha mellan fyra och tio deltagare. Så en viktig del av vår forskning är att ta reda på om utbildningens kvalitet bibehålls om den ges digitalt. Erfarenheter från annan utbildning digitalt kontra live gör gällande att det inte är riktigt samma sak, och det är inte säkert att man får samma effekt eller att det upplevs på samma sätt av deltagarna. Det här ska vi utvärdera i höst, och nu söker vi djurskötare som vill vara med i studien, säger Sofia.

Anmäl intresse

Att Sofia och hennes kollegor vill testa en digital variant av utbildningen har också ekonomiska incitament. I Australien är utbildningen kostnadsfri, vilket inte kommer vara möjligt i Sverige eftersom grisbranschen här inte har samma muskler. Om en digital variant visar sig funka bra, skulle det möjliggöra ett mer kostnadseffektivt sätt att erbjuda utbildningen, så att så många som möjligt kan nås. 

– Om det visar sig att vi får samma goda resultat av en digital utbildning så vore det bra. Dock finns det inget som säger att vi i så fall kommer utesluta att de som önskar så ses fysiskt, förklarar Sofia

De djurskötare som väljer att vara med i studien i höst får chansen att genomgå utbildningen kostnadsfritt, sammanlagt förväntas medverkan ta mellan en halv till en arbetsdag. 

Läs mer om utvärderingen och hur du anmäler intresse i rutan nedan!