Veterinärdagar samlar grisexperter i Nässjö varje vår

Varje år i mars samlas Sveriges grisveterinärer i Nässjö för de så kallade Veterinärdagarna – ett samarbete mellan SLU, SVA och Gård & Djurhälsan Gris. Det är ett uppskattat forum där veterinärer får ta del av den senaste forskningen, utbyta erfarenheter och lyssna på intressanta föreläsningar. Ofta bjuds även internationella experter in för att dela med sig av sina kunskaper. Nedan följer referat från några av de föredrag som deltagarna bjöds på i år.

Vad visar obduktioner och bakterieprover hos grisar med hälta?

Olika former av hältproblematik orsakade av klöv- och ledinflammationer, är den ­diagnos som drar mest antibiotika inom grisproduktionen. Därför var det lämpligt att Magdalena Jacobson, professor i grismedicin, SLU, valde detta ämne då hon nyligen föreläste för svenska grisveterinärer.

Huvudbudskapet var att vi behöver lägga mer fokus på att hitta halta djur i tid, för att sålla ut de djur som kan behöva en antibiotikabehandling. En akut ledinflammation på en spädgris utvecklas snabbt, och syns kanske bara först som att grisen doppar tån, med lindrig svullnad/rodnad vid klövrand eller annan led. Det är då man kan få ett gott resultat med sin antibiotikabehandling. När infektionen gått så långt att hela benet är svullet och grisen är blockhalt är prognosen sämre.

Behandlingsbar eller inte?

Magdalena tog också upp svårig­heten att korrekt ställa diagnos på en halt, större gris, till exempel en sugga. Många suggor feldiagnosticeras med akut led- eller klövinfektion, när det i själva verket rör sig om en kronisk (icke-behandlingsbar) infektion eller till och med en fraktur. Detta betyder att suggan får genomlida en lång, meningslös antibiotikabehandling. Där behöver vi bli bättre på att inte behandla hopplösa fall samt att utvärdera behandlingsresultat snabbare och under behandlingstidens gång. Har den här suggan svarat på behandling? Är hon på väg att bli frisk eller lider hon i onödan? Detta kan vara svåra avvägningar som behöver diskuteras med varandra och med besättningsveterinären, men som är viktiga både ur antibiotika- och djurskyddshänseende.

Lärdomarna ovan kommer av att Magdalena nyligen sammanställt resultat från fyra examensarbeten inom SvarmPat. Resultaten kommer så småningom att publi­ceras i en vetenskaplig tidskrift. Examensarbetena finns publicerade på SLU:s webb, och referat från dessa finns att läsa i tidigare nummer av Grisföretagaren.

Mysteriet med dödsfallen bland utegrisar i England – veterinären berättar

Den brittiska veterinären Cornelia Bidewell beskrev upptäckten och arbetet med att förstå ett oroande mönster av sjukdom och död bland utegrisar i östra England.

Sedan sommaren 2011 har man i östra England dokumenterat hela 68 utbrott av en aggressiv infektion i 54 olika grisbesättningar – och hela 49 av dessa är just utegrisgårdar, där suggor och smågrisar hålls utomhus.

Utbrotten följde samma mönster: helt friska, stora och starka diande smågrisar dör plötsligt. Vid obduktion hittade man tydliga tecken på en blodförgiftning, så kallad septikemi. 

Vid provtagning visade det sig att bakterien Klebsiella pneumoniae fanns i kroppen – en bakterie som i vanliga fall är en harmlös del av normalfloran hos både grisar och människor.Men i de här fallen orsakade bakterien allvarlig sjukdom, många grisar insjuknade samtidigt, och flera dog snabbt. Genom att analysera bakterierna mer noggrant har forskarna upptäckt att det handlar om en ny, mer aggressiv variant: Klebsiella ST25.

Okänt ursprung

Den här specifika stammen, ST25, har hittats nästan uteslutande i de besättningar där sjukdomsutbrotten förekommit – både hos sjuka och till synes friska grisar. Trots omfattande utredningar vet man fortfarande inte exakt var smittan kommer ifrån. Man har dock kunnat utesluta flera tänkbara smittvägar, som vattentillgångar, miljön runt grisarna och vilda fåglar. Inte heller andra sjukdomar eller näringsbrister verkar ligga bakom.

Intressant nog verkar utbrotten ofta avta när vädret blir kallare. I vissa fall återkommer dock problemen sommaren därpå, vilket gör det hela ännu mer förbryllande.

Ett fall i Sverige

Forskningen pågår, och Cornelia Bidewell och hennes kollegor arbetar vidare för att förstå hur denna nya bakteriestam sprids – och hur man bäst skyddar grisarna mot framtida utbrott.

I Sverige har hitintills bara ett känt utbrott med blodförgiftning orsakad av Klebsiella förekommit. Vid mötet presenterade veterinär Amelie Andersson, Gård & Djurhälsan, det svenska fallet och de likheter och olikheter som finns med de brittiska fallen.

Diagnostik vid nya sjukdomar – vad kan SVA göra?

Veterinären Erik Eriksson berättade om Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och dess viktiga roll. SVA är både ett laboratorium och en myndighet. De analyserar prover från djur, följer sjukdomsläget i landet och har beredskap vid kriser, även i krigstid. SVA fungerar också som ett kunskapscentrum och bedriver forskning.

Laboratoriet hanterar allt från bakterieodlingar och resistensbestämningar till blodprov och parasitundersökningar. Allt mer diagnostik sker idag med moderna molekylärbiologiska metoder, som PCR, vilket gör det möjligt att snabbt analysera många prover. Exempelvis bidrog SVA under coronapandemin med upp till 2 400 PCR-tester om dagen. Vid utbrottet av afrikansk svinpest 2023 spelade SVA också en viktig roll.

SVA utför även obduktioner på djur. För lantbruksdjur bekostas detta till stor del av staten, men djurägarna har hittills fått betala för att kroppen tas om hand efteråt – något som nu ska bli billigare genom ett nytt avtal, vilket kan leda till fler grisobduktioner och bättre kompetens hos veterinärerna.

Nytt luftvägspaket

SVA har också ett kemilabb för att till exempel hitta mögelgifter i foder. De övervakar dessutom flera allvarliga grissjukdomar – både de som finns i Sverige och sådana man vill hålla ute, som afrikansk svinpest och PRRS.

Vilken ny diagnostik SVA prioriterar beror på flera faktorer, bland annat EU-krav, sjukdomens betydelse för djurhälsan och hur lätt metoden är att införa. Nyligen har man infört ett ”luftvägspaket” för att analysera flera luftvägsinfektioner samtidigt hos gris, och ett liknande paket för kastningsproblem planeras.

Frida Matti
Anna Haglund
Kerstin Ortman
Gård & Djurhälsan