Flera yrken inom gröna näringar föreslås undantas från lönekravsförslag

Migrationsverket har, på uppdrag av regeringen och i samarbete med Arbetsförmedlingen, tagit fram ett förslag som bland annat innehåller en lista på 152 yrken där det råder brist på arbetskraft och som föreslås undantas från det höjda lönekravet inom arbetskraftsinvandringen.

Den som söker arbetstillstånd i Sverige idag måste uppfylla kravet på god försörjning. Det  innebär att lönen ska motsvara minst 80 procent av medianlönen i Sverige.

I den statliga utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15) föreslås att kravet på god försörjning tas bort och ersätts med ett lönekrav på 100 procent av medianlönen, vilket motsvarar cirka 37 100 kronor i månaden, skriver Migrationsverket i ett pressmeddelande. 

Arbetskraftsbehov

Migrationsverket har nu identifierat 152 yrken där det råder brist på arbetskraft och som föreslås undantas från det nya lönekravet. Flera av dessa är direkt kopplade till jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och djurhållning:

• Förvaltare inom skogsbruk och lantbruk m.fl.
• Specialister och rådgivare inom lantbruk m.m.     
• Specialister och rådgivare inom skogsbruk
• Veterinärer
• Djursjukskötare m.fl.
• Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bär
• Trädgårdsodlare
• Trädgårdsanläggare m.fl.
• Uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur
• Skogsarbetare
• Förare av jordbruks- och skogsmaskiner
• Bärplockare och plantörer m.fl.

Positivt besked menar Gröna arbetsgivare

Gröna arbetsgivare har varit kritiska till förslaget om det höjda lönekravet. De välkomnar att samtliga relevanta yrken inom de gröna näringarna föreslås få undantag.

– Det var helt nödvändigt att Migrationsverket föreslog undantag från ett höjt lönegolv för yrkena inom de gröna näringarna. Allt annat hade inneburit ett förödande slag mot företagens ekonomi och regeringens ambition om ökad livsmedelsförsörjning, säger Emma Terander, arbetsmarknadschef på Gröna arbetsgivare, i ett pressmeddelande.

Enligt Gröna arbetsgivare utgör utländsk arbetskraft från tredjeland, tillsammans med naturbruksutbildad personal, de två grundstenarna för kompetensförsörjningen i de gröna näringarna.

De menar att det krävs ett fortsatt inflöde av kompetent personal för att öka livsmedelsproduktionen och bidra till omställningen till fossilfritt.

Kritiken mot lönegolvet kvarstår

Trots undantagsförslaget står Gröna arbetsgivare fast vid att hela lönegolvskravet bör slopas. De menar att det hotar både företagens framtid och den svenska modellen där arbetsmarknadens parter sätter villkoren.

– Det är obegripligt att regeringen inte anser att kollektivavtalad lön ska gälla, oavsett varifrån i världen den anställde kommer. Nu riskerar vi att få ett system där företagens kompetensförsörjning är i händerna på statlig byråkrati, säger Emma Terander, arbetsmarknadschef på Gröna arbetsgivare.

Gröna arbetsgivare hoppas nu på fortsatt dialog med regeringen kring hur Sverige långsiktigt ska säkra kompetens inom de gröna näringarna.