Framtidens djurhälsa i fokus på ESPHM 2025 i Bern
Med cirka 1 000 deltagare från hela världen samlades experter, veterinärer och forskare i Bern för den 16:e upplagan av European Symposium of Porcine Health Management (ESPHM). Veterinärer från Gård & Djurhälsan var på plats för att ta del av ny kunskap och utbyta erfarenheter. Här får du ta del av en bråkdel av allt som var på agendan under kongressen.
Metod för att mäta om bilen är ren efter tvätt
Alice Perrucci med flera från Italien, hade studerat rengöring av fordon som används för att transportera grisar.
Bilarna tvättades med hjälp av vattenslang med lågt tryck (blötläggning) och högtryckstvätt med lans för applicering av rengöringsmedel samt kördes igenom en desinfektionsbåge där de sprayades med tvåprocentig glutaraldehyd.
Prover togs före och efter tvätt från 15 lastbilar; i förarhytten, utrymmet där chaufförens stövlar förvaras samt i lastutrymmet. Proverna analyserades dels genom mätning av ATP (adenosintrifosfat) som ger ett mått på förekomst av organiskt material som gödselrester och damm. Det gjordes även odlingar av utvalda bakterier.
Resultaten visade att förekomsten av de bakterier som man letade efter blev låg efter tvätt. ATP-värdena var signifikant högre i stövelskåpet och lastutrymmet efter tvätt jämfört med i förarhytten.
Slutsatsen var att tvättprotokollet verkade vara tillräckligt bra för att minimera spridning av sjukdomsorsakande mikroorganismer. ATP-mätning ger ett direkt svar på hur väl rengöringen är utförd, även om den inte helt återspeglar förekomsten av bakterier, och kan därför vara ett användbart verktyg för personalen som rengör bilarna.
Porcint circovirus typ 3 – koppling till knipgrisar?
Rosato Giuliana från veterinärinstitutet i Zürich höll en mycket intressant föreläsning om kopplingar mellan infektion med porcint circovirus typ 3 (PCV3) och förändringar i skelettet hos växande grisar.
Föreläsningen fokuserade främst på hur infektion med PCV3 leder till lordos (så kallade ”knipgrisar”) och till revbensfrakturer med efterföljande överdriven benbildning runt frakturen, vilket kallas ”kallus”-bildning. Ett ytterligare symptom var ödem i ansikte och huvud som gav upphov till ett speciellt utseende hos grisarna med utåtstående Dumbo-lika öron.
PCV3 hos Knipta ”Dumbo-grisar”
Forskargruppen har tydligt visat att detta utbrott med ett ökat antal grisar med lordos och Dumbo-öron i en livdjursproducerande besättning i Schweiz var associerat med infektion med PCV3. Viruset kunde påvisas i de ”kallus”-bildningar som återfanns runt revbensfrakturerna som hittades och även i de förändrade ryggkotor som gav upphov till lordos samt i andra delar av kroppen så som lymfknutor och njurar, vilket indikerar en systemisk sjukdom med PCV3. Detta kan då också förklara uppkomsten av de ödem som sågs i ansiktet och som låg bakom Dumbo-öronen.
Denna fallbeskrivning visar tydligt på att det kan finnas en infektiös bakomliggande orsak till förekomsten av lordos hos växande grisar och när ett oväntat högt antal grisar med denna åkomma ses bör vidare undersökningar göras för att fastställa om det kan röra sig om en infektion med PCV3.
Efterlysning av ”knip-grisar”
Vi vet genom tidigare studier att PCV3 finns och har funnits länge i svenska grisbesättningar. Effekterna av detta vet vi dock väldigt lite om och vi har hittills inte påvisat några tydliga sjukdomsfall kopplade till förekomst av PCV3. Därför är vi från SLU och Gård & Djurhälsan mycket intresserade av fall där det plötsligt förekommer flera lordos-/”knip-grisar” än vad som normalt ses; flera i en kull eller i en grisningsomgång till exempel.
Om du upplever detta i din besättning skulle vi väldigt gärna utföra provtagning och fördjupade undersökningar av dessa individer för att kunna undersöka om det finns möjlighet att PVC3 kan ligga bakom. Vänligen ta kontakt med din besättningsveterinär och/eller Axel Sannö via
axel.sanno@slu.se!
Hur hanterar man ASF i Tyskland?
Sedan 2020 har Tyskland haft återkommande fall av afrikansk svinpest (ASF), främst bland vildsvin, men även hos tamgrisar. I regionen Niedersachsen har man, precis som vi, utvecklat ett smittskyddsprogram med syfte att förbereda gårdarna inför utbrott av afrikansk svinpest i regionen.
Inom programmet har ett omfattande material tagits fram, man har utbildat veterinärerna i regionen och jobbat med rådgivning på gård för att förbättra smittskyddet. Man har även tagit fram minimikrav för stängslets utformning; ett mekaniskt stängsel som är minst 150 centimeter högt.
I Tyskland finns även nationell lagstiftning som kräver stängsling av alla gårdar som har:
- fler än 700 platser för tillväxtgrisar och slaktgrisar
- fler än 150 suggplatser för smågrisuppfödning upp till avvänjning
- fler än 100 suggplatser för smågrisproducerande besättningar och integrerade besättningar
- grisar som har tillgång till utevistelse
Arbetet i Tyskland liknar i mångt och mycket det vi gjort här i Sverige och ger bra möjlighet för erfarenhetsutbyte!
Hur ligger det till med PRRS i Europa?
PRRS fick något mindre utrymme än vanligt under årets konferens, kanske beror de på att flera europeiska länder har tagit ett stadigare grepp om sjukdomen de senaste åren. Oavsett så kan PRRS betraktas som en viktig aspekt för årets fokus på hälsa och välfärd. En tydligt minskad antibiotikaförbrukning i besättningar som friförklarats i Danmark talar sitt tydliga språk.
Danmark arbetar vidare på sin fleråriga plan för att bli av med PRRS i landet, arbetet inleddes 2022 och har nu kommit så långt att effekterna har börjat bli möjliga att utvärdera. Hela eller delar av besättningarna har ersatts (total eller partiell depopulation/repopulation).
Två typer av viruset förekommer i Danmark (1 respektive 2). I besättningar med typ 1 har det varit något större framgång i bekämpandet, men även i de besättningar där både typ 1 och 2 förekommit och som visat sig vara mest besvärliga, har det varit framgång i mer än hälften av fallen.
Attityder viktiga
Även i Holland förbereder man en nationell plan för att minska/utrota PRRS. Det är en kostsam plan och de lägger stort fokus på motivationen till förändring där minskad antibiotikaförbrukning, ökad hälsa och därmed förbättrad produktion väger tungt.
Förändring av attityder tar dock tid, mycket kommunikation och delade erfarenheter bedöms här vara viktiga faktorer för framgång.
Verktyg inom genetik
En annan strategi för att minska förekomsten av PRRS som undersöks, är en markör i DNA som ökar risken för PRRS. Att exkludera den skulle därför kunna användas som ett sätt att skapa mer motståndskraftiga djur. Dock är det viktigt att tillägga att det är flera faktorer som påverkar och som krävs för att skapa motståndskraftiga djur.
Övervakning i Sverige
I Sverige arbetar vi vidare med att hålla sjukdomen utanför våra gränser med regelbundna provtagningar i suggpooler och livdjursbesättningar samt på slakteri. För att bekämpningen ska vara effektiv och framgångsrik är det viktigt att tidigt upptäcka eventuella fall för att snabbt kunna sätta in åtgärder.
Helena Carlzén, Axel Sannö,
Johanna Fjelkner & Gabriella Niklasson
Gård & Djurhälsan
