Tvätta rätt för optimal effekt
Att tvätta mellan omgångar är en viktig framgångsfaktor inom svensk grisproduktion, men hur vet man när det är tillräckligt rent och hur påverkas grisarnas produktion av olika tvättrutiner? I ett samarbete mellan Gård & Djurhälsan och SLU har en studie genomförts i en specialiserad slaktgrisbesättning med gott hälsoläge. Syftet var att studera betydelsen av temperatur vid upptorkning och användning av rengöringsmedel samt att utvärdera en provtagningsmetod.
Vid en stalltvätt är målet att förhindra smittspridning mellan omgångar. En svårighet är att det, även efter avslutad tvätt, kan finnas rester kvar av exempelvis foder, gödsel eller biofilm, som kan bildas av bakterier. Det räcker därmed inte att det ser rent ut. Dessutom kan graden av renhet bedömas olika beroende på vem som tittar.
För att objektivt kunna bedöma renheten behövs andra metoder, till exempel bakterieodling eller mätning av ATP (adenosintrifosfat). Detta kan vara användbart exempelvis i samband med utbildning av personal eller vid sanering.
ATP finns i alla celler från både växter, djur och mikroorganismer. Genom att analysera förekomsten av ATP på en yta kan man få en uppfattning om hur väl rengjord den är.
Provtagning sker genom att en yta svabbas för att få med sig eventuellt material. Analysen kan utföras med ett instrument direkt på plats.
Inom livsmedelsindustrin finns etablerade gränsvärden för ATP, men för ytor i stallmiljö saknas jämförbara värden.
Upptorkning
Tillräcklig upptorkning är viktigt både för grisarnas trivsel och för att avdöda oönskade mikroorganismer. I detta projekt följdes omgångar som sattes in mellan december och april eftersom utmaningen med att få stallavdelningarna torra är som störst under vinterhalvåret. Ju varmare luften är, desto mer fukt kan den bära med sig ut.
Enligt tidigare rekommendationer bör stalltemperaturen ligga över 20 °C med en relativ luftfuktighet (RF) under 60 procent för att få optimal upptorkning. För att kunna uppnå dessa kriterier behöver oftast värme tillsättas.
Fyra olika tvättrutiner
Studien omfattade tolv omgångar med slaktgrisar som delades in i fyra grupper:
- Tvätt med rengöringsmedel + upptorkning vid 30 °C
- Tvätt utan rengöringsmedel + upptorkning vid 30 °C
- Tvätt med rengöringsmedel + upptorkning vid 22 °C
- Tvätt utan rengöringsmedel + upptorkning vid 22 °C
Samtliga avdelningar blötlades, grovtvättades med robot följt av manuell tvätt med kallt vatten, samt desinficerades.
Produktionsresultat samlades in från de tolv omgångar som sattes in i avdelningar som rengjorts enligt de fyra tvättrutinerna ovan. De parametrar som studerades var daglig tillväxt, fodereffektivitet, slaktskadeanmärkningar samt slaktvikt. I fem avdelningar gjordes mätningar av ATP, temperatur och luftfuktighet.
ATP-provtagning utfördes på golvet på tre ställen i varje box, i tio boxar per avdelning. Mätningar gjordes 1) direkt efter genomförd tvätt och desinfektion, 2) efter tomtid med full ventilation och golvvärme (3-6 kW), samt 3) inför insättning av nya grisar efter ett dygns värmetillskott av 3 - 4 kWh/m2, med en ventilationsgrad på 5 procent upp till önskad temperatur.
Tabell 1. Sammanställning av medelvärden för temperatur och relativ luftfuktighet (RF) vid provtagning inför insättning av nya grisar (provtagningstillfälle 3).
| Avdelning | A | B | C | D1 | D2 |
|---|---|---|---|---|---|
| Önskad temp | 30 °C | 30 °C | 22 °C | 22 °C | 22 °C |
| Temp foderrör, °C (min-max) |
25,4 (23,5–28,2) |
25,4 (22,4–28,3) |
17,3 (13,7–20) |
21,5 (21,1–21,7) |
26,3 (23,7–28,5) |
| Temp golv, °C (min-max) |
22,2 (17,2–24,6) |
21,8 (16,7–33,2) |
13,1 (10,5–19,6) |
18,8 (16,5–20,8) |
21,2 (17,7–24,3) |
| Temp boxvägg, °C (min-max) |
22,5 (15,8–24,9) |
23,5 (17,9–37,1) |
12,7 (10,4–18,5) |
19,8 (17,9–21,2) |
22,2 (18,7–26) |
| RF, % (min-max) |
55,1 (46–63) |
51,6 (37–73) |
50,7 (42–64) |
67,5 (60–81) |
49,4 (45–67) |
| Temp ute, °C | 1,2 | -0,5 | -2,5 | -1,8 | -1,3 |
Resultat
ATP-värdena varierade stort mellan olika provtagningsställen, framförallt om golvytan som provtogs var fuktig. Eftersom provtagningen kan påverkas av ytans egenskaper, är ATP-mätning en metod där resultaten kan vara svåra att jämföra mellan olika avdelningar eller besättningar. På grund av att golvytans kvalitet varierade mellan avdelningarna i projektet (se bild) och kan ha påverkat både tvättresultatet och ATP-provtagningen, kunde inte effekten av rengöringsmedel utvärderas.
Målet på minst 20 °C och 60 procent relativ luftfuktighet efter upptorkning uppnåddes i tre av fem avdelningar, se tabell 1. Den avdelning (D1) där högst RF uppmättes hade oplanerat kort tomtid (två dagar) till följd av problem med högtryckstvätten, i kombination med låg upptorkningstemperatur.
Trots värmetillförsel enligt ovan, uppnåddes inte önskad stalltemperatur på 30 °C i avdelning A och B. Det fanns dock tecken på förbättrade produktionsparametrar i de omgångar som sattes in efter högre upptorkningstemperatur. Slaktvikten var signifikant lägre i en av grupperna med lägre upptorkningstemperatur. Det sågs även tendenser till högre daglig tillväxt och bättre fodereffektivitet i grupper med hög upptorkningstemperatur, men dessa skillnader var inte statistiskt signifikanta. Fler omgångar hade kunnat ge ett säkrare resultat. En högre temperatur i stallet i slutet av tomtiden kan även ha en positiv effekt på insättningen av de nya grisarna.
Ekonomiska överväganden
Att hålla temperaturen uppe under upptorkning innebär en kostnad men behöver inte vara bortkastade pengar. I avdelning A i detta projekt var värmekostnaden cirka åtta kronor per grisplats – en merkostnad som motsvarar värdet av endast 0,33 kilo högre slaktvikt per gris. Tillskottsvärme vid upptorkning kan alltså vara en klok investering.
Slutsatser
- Tillskottsvärme behövs! För att uppnå målen för temperatur och relativ luftfuktighet vid upptorkning behöver värme tillsättas i nivå med vad som gjordes i detta försök. Vid kortare tomtid, högre luftfuktighet och lägre utomhustemperatur ökas behovet.
- Högre temperaturer vid upptorkning verkar lovande avseende produktionsresultat och förtjänar mer forskning.
- ATP-mätning kan vara ett bra hjälpmedel för att följa upp stalltvätt genom upprepad provtagning i den egna besättningen. Flera prover och en standardiserad provtagningsmetod behövs dock för att få en rättvisande bild.
Om doktorandprojektet ”Lågt smittryck – en förutsättning för friska grisar och låg antibiotikaförbrukning”
Projektets syfte är att anpassa och utvärdera olika metoder för att kunna mäta ”smittrycket” i en grisbox på ett standardiserat sätt, och därefter utvärdera hur olika golvstrukturer, rengöringsprotokoll och val av desinfektionsmedel påverkar den eventuella kvarvarande smittan. Forskningsprojektet startade 2022 och beräknas vara klart i slutet av 2027.
Vill du veta mer, eller delta i försöken?
Kontakta Lisa Dahlin på lisa.dahlin@slu.se.
Helena Carlzén, Gård & Djurhälsan
Magdalena Jacobson och Lisa Dahlin, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
