”Befäster bilden av att svensk köttproduktion är i framkant”

2024 införde Scan Sverige hållbarhetstillägg till sina leverantörer av nöt- och griskött. Nu är första uppföljningen av resultatet klar, som befäster bilden av att svensk köttproduktion ligger i framkant vad gäller klimatpåverkan.

Enligt Elina Matsdotter, hållbarhetschef på Scan Sverige, valde man att införa hållbarhetstilläggen då man såg att det behövdes ett ekonomiskt incitament för att driva utvecklingen kring hållbar affärsutveckling framåt.

– Där ville vi bidra. Det är därför det är ett ekonomiskt tillägg på en krona per kilo nötkött och 50 öre per kilo griskött, säger hon.

Tre fokusområden

För att få tillägget ska man uppfylla villkor inom tre fokusområden; klimatpåverkan, biologisk mångfald och djuromsorg.

– Vi valde de här tre fokusområdena eftersom vi ville jobba med ett helhetsperspektiv kring här frågorna. Inte bara ha fokus på klimatpåverkan.

När det gäller klimatpåverkan ska gårdarna årligen beräkna sitt klimatavtryck med hjälp av verktyget Agrosfär från Agronod. När det gäller biologisk mångfald ska man uppfylla någon eller några av följande villkor; blommande kantzoner, precisionsodling, odling av fång- och/eller mellangröda eller ha nötkreatur som betar naturbetesmarker.

– Det är mycket svårare att mäta biologisk mångfald och följa upp det, så vi har försökt fokusera på insatser som har en bekräftad effekt, är genomförbara och mätbara samt inte kostar allt för mycket att göra. Vi har också så längt det är möjligt försökt hänga upp det på sådant som redan finns, som man exempelvis kan få stöd för, och som kontrolleras av någon annan part redan. För vi vill inte skapa ett administrativt arbete som är för tungt för lantbrukaren.

Villkoren för djuromsorg handlar om att besättningen ska vara ansluten till smittsäkrad besättning, samt vara bevilja djurvälfärdsersättning när det gäller mjölkkor och suggor.

– Är man grisproducent så ska man även gjort en plan för hur man kan säkra ASF-statusnivån.

Lägre än genomsnittet

Resultaten för klimatberäkningen visade att gårdarna med nötköttsproduktion landade på ett utsläpp på 17,8 kilo koldioxidekvivalenter (CO2e) per kilo kött. För griskött landade siffran på 2 kilo CO2e per kilo kött. Detta är mätt i slaktvikt. Siffrorna har man valt att jämföra med siffror framtagna av RISE, som baseras på livscykelanalys för svenskt genomsnitt för en produkt. Där landade klimatavtrycket på 19 kilo CO2e per kilo nötkött och 2,5 kilo CO2e per kilo griskött.

– Det är första gången som vi har kunnat göra en sådan här stor insamling av data, som befäster bilden av att svensk köttproduktion är i framkant. Det är jättekul att vi kan belägga det med fakta på ett helt nytt sätt. Genom att vi har ett så stort antal gårdar som gjort klimatberäkningen så har vi fångat variationen som finns, och hur det faktiskt ser ut i Sverige. Så det ger en mer verklighetsbaserad bild än vad vi tidigare har kunnat lutat oss mot, där man tittat på genomsnittet och hur en genomsnittlig gård ser ut i Sverige, säger Elina men tillägger också:

– Det är alltid lite vanskligt att jämföra så här, för det är ju lite olika metoder. Men det är det bästa vi har att gå på att jämföra med. Så vi tycker ändå det är värt att presentera ett jämförandetal, för att man ska förstå vad de här siffrorna på 17,8 och 2 faktiskt säger.

Vad betyder de här siffrorna för er på Scan?

– Det betyder jättemycket. Dels för att vi ska kunna följa vårt hållbarhetsarbete, och använda detta i vår hållbarhetsrapportering. Men också att vi kan ge starkare belägg till varför våra kunder ska välja svenskt kött från Scan. Det är också fint att på ett mer faktamässigt sätt kunna visa upp det stora jobb som görs ute på gårdarna varje dag, och det kan vi prata om mer nu när vi har data på gårdsnivå.

Vad är planen framåt med hållbarhetstillägget?

– Vi kommer fortsätta på samma spår, det kommer vara ungefär samma villkor. Den stora skillnaden nästa år blir för grisgårdarna, där vi inför att man inte bara ska ha en plan för ASF-status utan att man även ska ha genomfört det. Sen kommer även arbetet med Agrosfär att utvecklas, nästa år kommer man kunna räkna mer precist på sin växtodling. Och att insatser där även kommer till gagn när det läggs in som foder till djuren. 

Vad har ni fått för reaktioner från producenter kring hållbarhetstilläggen?

– Majoriteten är positiva. När vi införde det här fanns även de som var skeptiska och var rädda att man skulle få mer administrativt jobb och mer kontroller. Men de flesta som har gjort det har nog insett att det är inte så svårt eller tidskrävande. Det är ändå det vi hör de flesta säga. Nu när vi har sammanställt resultatet och man ser helhetsbilden tydligare, så kanske det också blir mer konkret varför vi har gjort det här och vad det ger för resultat. Att vi på det här viset kan visa det stora jobb som görs på alla svenska gårdar på ett tydligare sätt samt kunna lyfta mervärdet med köttet från de här gårdarna ännu tydligare i vår kommunikation.