Nya fynd av APP ger viktig kunskap för framtiden
Hösten 2024 genomfördes en undersökning av förekomsten av antikroppar mot bakterien Actinobacillus pleuropeneumoniae (APP) i de 14 svenska livdjursproducerande besättningarna. Projektet finansierades av Branschutvecklingspengen och belyser vikten av att följa befintliga råd och krav kopplat till smittskydd.
APP är en bakterie som orsakar elakartad lungsjuka, främst hos grisar under slaktsvinsperioden. Sjukdomen kan ge nedsatt eller upphörd aptit, hög feber, hosta och andnöd och i vissa fall kan grisar dö utan föregående symtom. Oftast ses få tecken på sjukdom, bara försämrad tillväxt och vid slakt ses varierande grad av brösthinneinflammationer.
Bakterien sprids framför allt genom trynkontakt men även via droppar från luftvägarna över korta avstånd. Inom en besättning sker smittspridning från sugga till smågris, och därefter framför allt när grisar blandas. Smittspridning kan också ske genom inköp av djur som bär på bakterien i tonsillerna.
Diagnos ställs vid obduktion antingen genom påvisande av bakterien med PCR eller odling från förändrad lungvävnad från akut sjuka grisar. På besättningsnivå kan diagnos ställas genom att mäta halterna av antikroppar i blod.
Olika varianter
APP finns i flera olika varianter, så kallade serotyper. Hittills är 19 olika serotyper beskrivna. Nya varianter uppstår troligen genom mutationer. Vissa serotyper anses vara mer ”aggressiva” än andra.
I Sverige är serotyp 2 den som oftast orsakar sjukdom men i andra länder kan det vara andra serotyper. Samma gris kan vara bärare av flera olika serotyper. Olika antikroppar bildas mot de olika serotyperna men för vissa serotyper kan antikropparna korsreagera med varandra och då blir resultatet svårare att tolka.
Tabell 1. Antal besättningar med antikroppar och totalt antal prover med antikroppar för olika serotyper av Actinobacillus pleuropneumoniae (APP).
| Typ | Antal besättningar med antikroppar |
Antal prover med antikroppar |
|---|---|---|
| APP1 | 0 | 0 |
| APP9 | 0 | 0 |
| APP11 | 1 | 2 |
| APP2 | 7 | 20 |
| APP3 | 8 | 34 |
| APP6 | 1 | 5 |
| APP8 | 5 | 21 |
| APP4 | 9 | 65 |
| APP7 | 4 | 9 |
| APP5a&b | 0 | 0 |
| APP5s | 0 | 0 |
| APP10 | 3 | 11 |
| APP12 | 5 | 7 |
Genomförande
I varje besättning protogs 24 djur, åtta djur från varje ålderskategori: 10, 20 och 30 veckor gamla, som motsvarar ålderskategorierna som säljs som gyltämnen, betäckningsfärdiga respektive dräktiga. Grisarna undersöktes för förekomst av antikroppar mot 14 serotyper med samma analysmetod som använts i tidigare undersökningar.
Vad visade resultaten?
I tre besättningar påvisades inga antikroppar mot någon av de undersökta serotyperna. I undersökningen påvisades antikroppar mot serotyperna 2, 10 och 12 samt 3/6/8, 9/11 och 4/7.
Det är första gången som antikroppar mot serotyp 10, 11 och 12 påvisas i Sverige. Antikroppar mot serotyp 4 (65 positiva prov) var vanligast, följt av serotyp 3 (34 positiva prov), serotyp 8 (21 positiva prov) och serotyp 2 (20 positiva prov), se tabell 1. Flera av de provtagna grisarna hade antikroppar mot flera olika serotyper av APP. Antikroppsnivåerna varierade med alltifrån låga nivåer till mycket höga nivåer.
Åldern spelar roll
Flest djur som bildat antikroppar fanns i den äldsta kategorin (30 veckor), se tabell 2. Det tyder på välfungerande smittskyddsrutiner som ger en senare smittspridning. Det betyder också att de blivande moderdjuren bär på antikroppar som de kan föra över med råmjölken och smågrisen har därmed ett visst skydd mot sjukdom.
I den yngsta ålderskategorin var samtliga undersökta djur i alla utom en besättning seronegativa mot APP. Vid 20 veckors ålder påvisades antikroppar mot någon eller några av serotyperna i sex av de 14 undersökta besättningarna.
Även om flest djur med antikroppar hittades i den äldre gruppen kan man inte säga att de yngre ålderskategorierna var fria från APP. En gris kan fortfarande vara bärare av APP i sina tonsiller utan att utveckla antikroppar.
Tabell 2. Antal prover med antikroppar mot olika serotyper av Actinobacillus pleuropneumoniae (APP) för olika ålderskategorier i de provtagna livdjursbesättningarna. I varje ålderskategori har åtta djur provtagits i varje besättning, totalt 112 djur per ålderskategori.
| Typ | 10 v | 20 v | 30 v |
|---|---|---|---|
| APP1 | 0 | 0 | 0 |
| APP9 | 0 | 0 | 0 |
| APP11 | 0 | 0 | 2 |
| APP2 | 0 | 4 | 16 |
| APP3 | 4 | 3 | 27 |
| APP6 | 0 | 1 | 4 |
| APP8 | 0 | 6 | 15 |
| APP4 | 7 | 14 | 44 |
| APP7 | 0 | 0 | 9 |
| APP5a&b | 0 | 0 | 0 |
| APP5s | 0 | 0 | 0 |
| APP10 | 0 | 3 | 8 |
| APP12 | 1 | 1 | 5 |
Tidigare undersökningar
Tidigare undersökningar har genomförts, 2005 och 2017, och visade på en minskad förekomst av antikroppar mot APP. Denna minskning berodde sannolikt på att besättningsstrukturen förändrades med färre och större besättningar med mer sektionerad uppfödning och ett förbättrat externt smittskydd.
Nu ser vi en större variation, vilket även stämmer överens med rapporter från andra länder. Sedan 2017 har antalet livdjursbesättningar nästan halverats. Flera av besättningarna har också gjort förändringar i genetik, flöde och smittskyddrutiner, vilket kan ha påverkat förekomsten av APP i besättningen. Det som är glädjande med resultaten är att det i huvudsak är i den äldsta åldersgruppen som antikropparna återfinns.
Vad betyder detta?
Undersökningen visar att APP förekommer i flera av våra livdjursproducerande besättningar, men att smittspridningen i många fall sker sent – vilket är bra! De uppmätta antikroppsnivåerna mot APP varierar mellan de olika besättningarna och endast ett fåtal djur hade antikroppar mot serotyp 2, som är den som vanligen orsakar sjukdom i Sverige, vilket också är bra.
Dock finns det en risk att inköpta djur i stället smittas i köparbesättningen. Korrekta transport- och inslussningsrutiner är därför fortsatt viktiga! Vid behov kan ett vaccinationsprogram läggas upp i samråd med besättningsveterinären. Klinisk sjukdom orsakad av APP kan förebyggas genom vaccinationer och det finns idag flera godkända vacciner på den svenska marknaden. Däremot förhindrar inte vaccinationer att grisarna kan smittas med APP och det är därför viktigt med ett gott smittskydd för att förhindra smittspridning.
Nya serotyper av APP har upptäckts för första gången i Sverige. Men vi kan inte säga något om när eller hur. Sammantaget visar resultaten på en föränderlig situation och det är viktigt att undersöka vilka serotyper som förekommer och i vilken omfattning de gör det, både i livdjursbesättningarna och i våra bruksbesättningar. Det viktigaste är dock att prover tas från fall av elakartad lungsjuka för vidare undersökningar, eftersom nya serotyper som kan orsaka sjukdom då kan upptäckas.
Johanna Fjelkner
Gård & Djurhälsan
Marie Sjölund
SVA
