Otroliga möjligheter att fortsätta utvecklas

– Vi har en fin prisnivå och konsumenterna har ett starkt förtroende att köpa svenskt griskött vilket är oerhört viktigt, sade Johan Eriksson, ordförande för Sveriges Grisföretagare (SGF) när han talade till politikerna i under Lantbrukets dag.

Under Lantbrukets dag i Riksdagen den 18 februari fick representanterna för de olika näringsgrenarna möjligheten att tala till politikerna i kammaren och berätta både om vilka utmaningar de står inför och vilka möjligheter som borde tas tillvara på. Johan Eriksson, ordförande för SGF beskrev läget just nu som stabilt men samtidigt oroligt.

– Det finns otroliga möjligheter för oss att fortsätta utvecklas, genom att vi har den här starka marknadssituationen i Sverige. Risken i det här är att vi har en omvärld som ger oss helt andra förutsättningar där vi inte klarar konkurrensen. Vi vill ju ha den här höga djurvälfärden och det är ju därför det kostar mer att föda upp grisar i Sverige, sade Johan och betonade att tillgången på spannmål i Sverige också är till fördel.  

Viktiga skyddsnät

För att skydda grisbranschen mot riskerna är det viktiga enligt Johan att man ser till att ha skyddsnäten kvar för Sveriges del, genom att exempelvis värna om och bibehålla Sveriges salmonella-garanti. Och han menade på att de största hoten mot den svenska produktionen just nu är riskerna i lantbruket som bara ökar.

– Efter inflationen har rörelsekapitalbehovet ökat något enormt de senaste åren, så den ekonomiska risken har blivit så mycket större. Vi har en strukturomvandling som gjort att vi har väldigt stora enheter. Så om både marknaden skulle falla och vi inte har några skyddsnät kvar så riskerar vi att .  väldigt mycket mat försvinner från Sverige. Så det känner jag mig ängslig över, sade Johan och fortsatte:

– En annan sak är ju retoriken från vissa håll som fortfarande menar att animaliskt protein och chark är så farligt. Vi har nordiska näringsrekommendationer som går emot oss och det vi kan producera i Sverige.  Men vi borde tänka på vad vi kan producera i landet och ta vara på de resurser som finns.

Mer pengar tillbaka

Han framförde även att mer pengar behöver återinvesteras i näringen och komma bonden till nytta.

– Nu har vi en god tid i vår bransch, men lönsamhetsnivån måste behållas på den nivån som den är nu för att vi ska ha ett större eget kapital att återinvestera med. Vi kan inte belåna oss upp över öronen som vi gjort de sista 10–20 åren utan nu måste pengarna gå till att återinvestera och till att betala den här risken som finns.

Medvetenhet behövs

Johan lyfte smittsamma utbrott, så som afrikansk svinpest som en av riskerna mot näringen som politikerna måste vara medvetna om.

– Vi har nu 61 gårdar anslutna till ASF-statusen i Smittsäkradbesättning gris. Det motsvarar 14-15 procent av svensk grisuppfödning. Om vi har 50 procent anslutna till ASF-statusen vet vi enligt slakteriernas scenario, att de skulle klara sig ungefär tre månader innan de får ekonomiska problem. Och då kan de inte slakta några andra djurslag heller. Den här insikten vet vi att en del har men inte tillräckligt många.

Och han påpekade att fler behöver bli medvetna om hur svenskt lantbruk fungerar för att även kunna höja beredskapen på samhällsnivå.

– Vi har vår kornbod i Halland, Skåne och Västra Götaland. Skulle de områdena bli utsatta för smittsamma utbrott då finns det inte så många andra områden att hämta mat från i Sverige. I Frankrike har man exempelvis flera stora regioner där man kan producera mat men vi har inte det. Vi är mer utsatta.

Öka beredskapen

Ett annat medskick från Johan var att beredskapsfrågan måste spridas hela vägen ut till regioner och kommuner. Han önskar även att både livsmedelsförsörjningen och det civila försvaret skulle ingå i budgeten när politikerna pratar om att ge mer pengar till försvaret.

Johan ansåg även att man måste slopa lönekravet på arbetskraftsinvandring, eftersom det förstör för lantbrukarna rent ekonomiskt, samt att ett tydligare grepp bör tas för att hantera vildsvinsstammen.