Mest griskött på tallriken

Den svenska köttkonsumtionen var ungefär densamma under 2025 som 2024. Försörjningsgraden har ökat för vissa livsmedel, men backat för andra.

Konsumtionen av griskött ökade till 29,3 kilo per svensk invånare under 2025, däremot sjönk försörjningsgraden av griskött till 80,6 procent 2025 från 81,3 procent 2024. Jordbruksverket har som förslag på mål är att försörjningsgraden av griskött ska öka till 95 procent 2035. Fotot: Mostphotos

Enligt siffror från Jordbruksverket landade den svenska köttkonsumtionen på 80 kilo per person 2025. Under 2024 låg siffran på knappt 81 kilo och 2016 på drygt 88 kilo, vilket är den högsta nivån som uppmätts hittills. Av köttet som åts 2025 låg griskött i topp, med 29,3 kilo per invånare. Därefter kom matfågel, på 23,4 kilo per invånare, och nötkött på 22,4 kilo per invånare. Betydligt mindre lamm åts, bara 1,6 kilo per invånare.

– Under fjolåret fick vi ta del av nyheter om brist på nötkött orsakad av minskad produktion, som inte kunde kompenseras genom att importera mer eftersom läget var likartat i många andra EU-länder. Även utbudet av matfågel var lägre än året innan trots en ökad produktion, på grund av att importen minskade och exporten ökade. Vi bedömer att det främst är bristen på kött som förklarar att konsumtionen minskade med en procent snarare än en vikande efterfrågan, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare, i ett pressmeddelande.

Nettominskning

Under det senaste decenniet har konsumtionen både ökat och minskat enskilda år, men sett över hela perioden så har det skett en nettominskning för alla köttslag med nio procent. För de enskilda köttslagen är minskningen 13 procent för griskött och nötkött vardera, en procent för matfågel och 13 procent för lammkött. Att konsumtionen varierar över åren tros bero på bland annat vegotrenden, nya maträtter, kostrekommendationer, tillgång och intresset för svensk beredskap och livsmedelsförsörjning.

Försörjningsgraden har ändrats

Den svenska försörjningsgraden, vilket är en indikator för hur stor andel av efterfrågan under ett år som hade kunnat tillgodoses av inhemsk produktion, steg för vissa produkter men minskade för andra. Bland annat steg försörjningsgraden för ägg, matfågel och mjölk till 96,6 procent, 74,9 procent respektive 73 procent. Medan den backade för nötkött, får- och lammkött samt griskött till 54 procent, 22,8 procent respektive 80,6 procent.

Jordbruksverkets förslag på mål för försörjningsgraden till 2035 för kött, ägg och mjölk: 

Nötkött 65 procent

Griskött 95 procent 

Matfågel 85 procent

Får- och lammkött 30 procent

Ägg 105 procent 

Mjölk 85 procent

Källa: Jordbruksverket

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 19 mars 2026

Senaste