Roterande borste och ensilage för ökad djurvälfärd

På senare år har djurvälfärd fått allt mer uppmärksamhet inom forskningsvärlden. Roterande borste och tilldelning av ensilage är exempel på djurvälfärdshöjande resurser med potential att minska stereotypa beteenden hos sinsuggor.

Att erbjuda roterande borstar till kor är väletablerat som ett sätt att höja deras välfärd. Det finns en mängd studier som har undersökt hur ofta, på vilket sätt och hur viktigt korna själva tycker att det är att få använda roterande borstar. En känd och väl citerad studie har till exempel visat att kor är villiga att arbeta lika hårt för att komma åt foder som för att komma åt att få borsta sig.

I Danmark är det sedan tio år tillbaka lagstiftat att alla mjölkkor skall ha tillgång till minst en roterande borste och det måste finnas minst en borste per 50 kor. I en studie där roterande borstar installerades åt kor ökade deras tid som lades på att klia sig med över 500 procent. Även kalvar och kvigor har visats uppskatta borstar och det har även bidragit till ökat foderintag hos kalvar.

Borstar till suggor

Olika typer av fasta ryktborstar till sinsuggor har funnits länge och på senare år har allt fler besättningar monterat även roterande borstar till sina suggor. Det har dock inte tidigare studerats om, hur och hur ofta sinsuggor väljer att använda roterande borstar när dessa finns tillgängliga.

Kliande eller att bli kliade har studerats hos grisar tidigare och det har då visats att grisar uppskattar och blir lugnade av att någon kliar dem och att de själva kan klia sig mot till exempel boxinredning för att minska stress och frustration.

I samband med de omfattande renoveringar av sinsuggstallet vid SLU:s forskningsgård Lövsta, Uppsala, som genomfördes 2023, installerades roterande borstar. En studie om hur suggor använder sig av roterande borstar har nu genomförts och publicerats. Studien är den första i sitt slag i världen.

Studieupplägg

Totalt bestod gruppen med sinsuggor som ingick i studien av 29 renrasiga yorkshire-suggor. Dessa gick i en storbox med total yta om 160 m2. I denna box fanns en transponder­utfodringsstation, en del som utgjordes av djupströbädd (68 m2), helspalt (65 m2) och en ströad liggyta (27 m2).

Den roterande borsten var placerad över spalten och hade varit på samma plats sedan renoveringen. Suggornas utnyttjande av borsten studerades genom granskande av video­inspelningar från två kameror i olika vinklar under en period om totalt åtta dagar i februari 2025.

Resultat

Samtliga 29 suggor utnyttjade borsten minst en gång under studietiden med totalt 297 borstningstillfällen. I genomsnitt borstade sig varje sugga 1,5 gång per dag och den genomsnittliga tiden de tillbringade med att borsta sig var tolv sekunder. Främst valde suggorna att borsta mellersta delen av kroppen och i mindre utsträckning borstades huvud och svansregion. Den längsta registrerade tiden en sugga tillbringade med att borsta sig var 76 sekunder.

Vid tio tillfällen (tre procent av alla borstningar) trängde suggor undan varandra vid borsten, men inga aggressiva beteenden observerades, vilket kan tyda på låg konkurrens om borsten.

Ensilage mot stress

Födosöksbeteendet är ett av de djupast rotade beteendena hos grisar. I det vilda spenderar grisar stor del av sin vakna tid med att söka föda. Brist på sysselsättning, minskad mättnadskänsla, rangordningskonflikter och värmestress kan i olika grad bidra till ökad stress och stereo­typa beteenden hos sinsuggor. Utöver stereotypa beteenden som ett uttryck av stress kan magsår uppkomma i samband med kronisk stress.

Flera studier har tydligt visat att tillgång till ensilage förebygger uppkomst av magsår. Vidare kan ensilage bidra till mättnadskänsla, sysselsättning och fungera som en alternativ födoresurs när konkurrens uppstår i samband med utfodring eller när det gäller att få tillträde till en foderautomat eller transponderutfodringsstation.

Positiva interaktioner som tecken på god välfärd

Hur kan vi se på våra suggor när de trivs i sin miljö? Är det bara frånvaro av stereotypa beteenden och aggressioner mellan individer som vi ska titta efter eller finns det andra typer av positiva beteenden hos suggor och mellan suggor som indikerar att de trivs i sin miljö och är ostressade?

Detta är ett forskningsområde som på senare år fått allt mer uppmärksamhet med flera publicerade vetenskapliga artiklar. Dock är forskningen i sin linda och ingen tydlig metodik eller konsensus om vad som exakt är positiva interaktionsbeteenden finns ännu. Flera av de genomförda studierna har också fokuserat på växande grisar och inte specifikt på suggor.

De positiva beteenden som observerats har identifierats som interaktioner mellan individer, som inte leder till en konflikt samt beteenden som ökar i frekvens efter att djur blandats med varandra.

Exempel på positiva beteenden:

• Ömsesidig putsning, slickande eller nibblande mot huvud eller kropp utan att orsaka skador eller sår i skinnet.
• Trynkontakt, tryne mot tryne eller tryne mot huvud eller kropp.
• Ligga och vila med kroppskontakt och med huvuden nära varandra.
• Lekbeteenden så som att springa (inklusive jagande), hoppa, kasta sig omkull, buffa eller putta på en annan gris utan aggression.

​

Axel Sannö
Gård & Djurhälsan och SLU

Niclas Högberg
Oleksiy Guzhva
SLU