Anemi hos suggor – ett nytt perspektiv på ett gammalt problem

Hur ser hemoglobin-­nivåerna ut hos svenska suggor och finns det något samband mellan detta och produktionsparametrar såsom antal dödfödda, kullstorlek och smågrisdödlighet? Det har undersökts genom ett examensarbete på veterinärprogrammet vid SLU.

​

Anemi eller blodbrist mäts genom att bestämma mängden hemoglobin (Hb) i blodet. Den viktigaste funktionen för Hb är att transportera runt syre i kroppen. I dag kan vi mäta Hb enkelt och snabbt direkt i stallet med en handhållen analys­apparat (HemoCue®). En droppe blod, som ofta tas genom att sticka hål på en ytlig ven i ett öra, samlas upp, och resultatet kommer på några sekunder.

Hur är läget i Sverige?

Den senaste tiden har det funnits ett stort internationellt intresse av att kartlägga och försöka förstå konsekvenserna på produktionen av anemi hos suggor. Trots att man uppmärksammade att anemi hos suggor förekom redan på 1920-talet har det fram tills nu inte funnits någon information om hur läget ser ut i Sverige. Anemi hos smågrisar är också välkänt och har studerats ingående. Denna anemi orsakas främst av järnbrist (så kallad järnbristanemi) och förebyggs i dag med enkla medel. När det gäller suggor är det dock inte lika enkelt utan anemin kan bero på en rad orsaker där järnbrist är en av dessa.

Ett examensarbete på veterinärprogrammet vid SLU har kartlagt Hb-nivåerna hos suggor på fem svenska gårdar under hösten 2025 och undersökt om det förelåg något samband mellan anemi och produktionsparametrar såsom antal dödfödda, kullstorlek och smågrisdödlighet. Jämförelser med kullnummer har även gjorts.

Varför är detta viktigt?

Den svenska grisproduktionen har genomgått en betydande utveckling under de senaste decennierna, med ett tydligt fokus på ökad produktivitet. Antalet avvanda små­grisar per sugga har ökat, vilket innebär att dagens suggor producerar större kullar och har en högre belastning än tidigare. Detta ställer i sin tur ökade krav på både näringsförsörjning och management under hela produktionscykeln.

I takt med denna utveckling har intresset ökat för faktorer som kan påverka suggans hälsa och smågrisarnas överlevnad. Då hemoglobinets huvudsakliga funktion är att transportera syre i kroppen, är det centralt för både suggans metabolism och fostrens utveckling under dräktigheten samt syresättningen av både foster och ­suggans livmodermuskulatur under grisningsförloppet.

Internationella studier har visat att anemi hos suggor kan vara relativt vanligt förekommande och kopplas även till negativa effekter på produktionen, såsom ökad andel dödfödda eller försämrad smågrisöverlevnad. Samtidigt är resultaten inte entydiga, och skillnader i genetik, utfodring och produktionssystem gör det svårt att direkt överföra dessa resultat till svenska förhållanden. Mot denna bakgrund är det av stort intresse att undersöka hur vanligt anemi är hos svenska suggor och om det finns några tydliga samband med produktionsresultat.

Studiens utförande

Studien genomfördes i fem smågrisproducerande besättningar i Mellansverige under hösten 2025 och totalt mättes Hb hos 448 suggor. Mätningen gjordes ett till sju dygn innan beräknad grisning, 30 individer hade redan påbörjat grisning vid provtagningen. Data om antalet levande födda, dödfödda och antalet smågrisar som överlevde de första dygnen samlades sedan in av gårdarna själva. Ett nytt besök gjordes senare för att notera antalet avvanda och genomföra en kullscore på de avvanda kullarna.

Resultat

Nedan redovisas en del av resultaten med fokus på de statistiskt signifikanta fynden. För att ta del av hela examensarbetet hänvisas till https://slu.se/bibliotek

Resultaten visade att 41 procent av suggorna hade ett Hb-värde lägre än referensvärdet (<103 g/L). En tydlig trend sågs att suggor med högre kullnummer hade lägre Hb än yngre suggor. Suggor med anemi födde något fler kultingar än suggor utan anemi, men någon skillnad i andel dödfödda, smågrisdödlighet eller antal avvanda kultingar kunde inte påvisas.

Hur påverkar detta svenska grisföretagare och hur ser framtiden ut?

Resultaten från detta examensarbete bidrar med viktig grundläggande kunskap om läget på svenska gårdar, men pekar också tydligt på behovet av större och mer omfattande studier. För att fullt ut kunna förstå sambanden mellan anemi, suggans hälsa och smågrisarnas överlevnad krävs fler besättningar, upprepade mätningar, mätningar över tid samt inkludering av fler biologiska markörer.

Eftersom Hb-värdet endast visar att suggan lider av anemi och inte säger något om orsaken bakom behöver ytterligare parametrar studeras. För att bekräfta eller avskriva järnbrist som orsak till anemin analyseras exempelvis nivåerna av ferritin och hepcidin. Visar det sig att just järnbrist ligger bakom behöver sedan information om hur utfodring, fodersammansättning och övrig management av suggor både under digivning och dräktighet samlas in.

Övriga möjliga orsaker till anemi behöver också studeras såsom infektionssjukdomar, där bakterien Mycoplasma suis är en känd orsak till anemi. Med ett större datamaterial skulle det också bli möjligt att bättre särskilja effekter av anemi på produktionsresultaten från andra faktorer, såsom kullnummer och management, och därmed skapa bättre rekommendationer till svenska grisproducenter om hur detta ska hanteras.

Andrea Borgström
Distriktsveterinärerna, Nerike

Axel Sannö
SLU samt Gård & Djurhälsan