Undantag från skärpta lönekrav för yrken inom jord och skog

Från och med den 1 juni införs hårdare lönekrav för arbetskraftsinvandrare. Men flera yrkesgrupper inom jord och skog undantas från kraven.

Den 22 maj bjöd migrationsminister Johan Forssell, arbetsmarknadsminister Johan Britz, Ludvig Aspling (SD), Liza-Maria Norlin (KD) in till pressträff där de bland annat berättade om undantagen för vissa yrkesgrupper gällande de nya kraven för arbetskraftsinvandring. Foto: Adam Larsson-Auna/Regeringskansliet

Nyligen meddelade regeringen att 27 bristyrken och utvalda yrkesgrupper kommer ges undantag från det nya lönekravet. För dessa yrkesgrupper kommer lönekravet ligga på 75 procent av medianlönen i stället för 90 procent, som för övriga yrkesgrupper.

– Sverige ska vara ett land som välkomnar kvalificerad arbetskraftsinvandring. Att undantag görs för yrken inom exempelvis techsektorn och industrin är viktigt. Så bygger vi Sverige rikare, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz under en pressträff.

Djurskötare och skogsarbetare

Undantag görs för bland annat slaktare, styckare och maskinoperatörer inom livsmedelsindustrin, men berör även:

  • Djuruppfödare och djurskötare
  • Växtodlare
  • Skogsarbetare
  • Förare av jordbruks- och skogsmaskiner
  • Plantörer

Däremot kommer inga arbetstillstånd att beviljas för bärplockare i skog. Säsongsanställda från tredje land omfattas inte heller av de hårdare lönekraven, för dem gäller kollektivavtalade löner.

Ger arbetsro

Gröna arbetsgivare välkomnar beskedet.

Emma Terander, arbetsmarknadschef Gröna arbetsgivare. Foto: Gröna arbetsgivare

– Det är ett bra besked för många av våra medlemsföretag. Att djurskötare, växtodlare och flera andra nyckelroller inom lantbruket omfattas av undantagen ger arbetsro inför ikraftträdandet, säger Emma Terander, arbetsmarknadschef Gröna arbetsgivare i ett pressmeddelande.

Urholkar modellen

Samtidigt varnar de för att Tidöpartierna fortsätter lägga sig i den roll som arbetsmarknadens parter har för svensk lönebildning. Man hade hellre sätt kollektivavtalade och branschanpassade löner.

– Det större problemet kvarstår: Tidöpartierna sätter sig själva i förarsätet för lönebildningen i Sverige. I vårt land är det arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, som förhandlar fram löner i kollektivavtal. När politiker fastställer lönegolv för enskilda yrken urholkas den svenska modellen, säger Lena-Liisa Tengblad, vd på Gröna arbetsgivare.

Lena-Liisa Tengblad, vd på Gröna arbetsgivare. Foto: Madeleine Rapp

– Det är obegripligt att regeringen inte anser att lönen ska ligga på kollektivavtalad nivå, oavsett varifrån i världen den anställde kommer. Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige, det är så lönedumpning förhindras och det är så lika villkor säkras, tillägger Emma.

De menar att det finns en risk att lönebildningen flyttas in på Regeringskansliet och att företagens kompetensförsörjning blir beroende av politiska konjunkturer i stället för bransch- och avtalsfrågor. Därför kommer Gröna arbetsgivare fortsätta driva på för att hela lönegolvet ersätts av kollektivavtalad lön, oavsett utformningen av undantagen.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 26 maj 2026

Senaste

Stora utmaningar – men också möjligheter

En gigantisk vildsvinsstam, kostsamt smittskydd och fyrkantig myndighetsutövning – vardagen för en svensk grisföretagare är inte alltid en dans på rosor. Å andra sidan blåser det trots allt mer medvind i Sverige just nu än på de flesta andra håll. Sveriges Grisföretagares ordförande Johan Eriksson, landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och LRF:s ordförande Palle Borgström tog ett snack på scenen under grisstämmans bankett.

Kommentera