Förhoppning på sänkning har bytts till förväntan om höjning

Den 17 juni meddelade Riksbanken att styrräntan skulle lämnas oförändrad på 1,75 procent men aviserade samtidigt att en höjning kan komma senare i höst. Stefan Malmström förklarar vad det senaste beskedet baseras på och hur det ekonomiska läget just nu påverkar lantbruket.

Enligt Stefan Malmström, affärschef för jord och skog på Landshypotek Bank, har förväntningarna fått styrräntan att åka lite berg-och-dalbana sen den senaste sänkningen i höstas. Då fanns en förväntan om att det skulle komma ytterligare en sänkning.

– Men sen kom kriget i Mellanöstern som medverkat till stigande energipriser och alla de problem som kommit i spåren av det. Och det har gjort att inflationen i stället nu förväntas stiga. Och det har ju varit en kamp i takt med Trumps tweets om att nu är kriget färdigt, eller om kriget blir kort eller långt.

Inbakad förväntan

Även om USA och Iran nu verkar närma sig en lösning i konflikten menar Stefan att skadan på ekonomin redan har skett och att det nu ligger en inbakad inflations-förväntan den närmaste tiden.

– Det har under våren gjort att förhoppningen om en lägre ränta, bytts till en förväntan på höjning i spåren inflationen.

Att Riksbanken i samband med det senaste räntebeskedet flaggade för att en höjning av styrräntan kan komma senare under året ska enligt Stefan snarare ses som en varning till marknaden, i hopp om att motverka detta.

– Genom att uttala sig så, får man ett inflytande över utvecklingen indirekt. Så att inflationsförväntningarna tonas ner då. Vi har en låg inflation just för stunden i Sverige, men den är ju driven av finanspolitiska momssänkningar och liknande, säger Stefan och fortsätter:

– Rent numerärt har vi en låg inflation i Sverige. Väsentligt lägre än vad vi har i Europa. Och i Europa så höjde man ju räntan förra veckan. På grund av att man ligger för högt i inflation. Vi har en ränteskillnad mellan Europa och Sverige på 0,5. Och den situationen riskerar att försämra kronkursen. Och i och med Europeiska centralbankens besked så ökade ju sannolikheten för att den svenska Riksbanken kommer pressas att höja räntan.

Mer spekulation

Trots den berg-och-dalbana som varit den senaste tiden, beskriver Stefan ändå ränteläget just nu som lugnt.

– Det är liksom mer spekulation än händelser. Och det är inom rimliga gränser och vissa bedömare säger att de inte kommer ändra räntan förrän i slutet av 2027, säger han och fortsätter:

– För lantbrukaren som står inför investeringar eller liknande så ser det förhållandevis lugnt ut. Tittar vi på de lite längre räntorna, alltså de bundna räntorna, så är det ingen dramatik där heller. Den ligger snäppet över de rörliga och det ska den ju göra i en normal värld, så det är liksom inget konstigt med det.

Viktigare frågor

Han menar att andra ekonomiska frågor än räntan är mer springande just nu än ränteläget.

– Det som är utmaningen i ekonomin nu är väl snarare väldigt knapp tillväxt, alltså att ekonomin inte växer.

Höga priser på insatsmedel i kombination med låga spannmålspriser är enligt Stefan det flest oroar sig över just nu.

– För lantbrukaren handlar det mycket om hur ska jag positioner mig? Ska jag så? Ska jag inte så? En del ställer sig ju faktiskt den frågan. De är lite oroliga för inför nästa år, och funderar på hur de ska hantera det här. Vi ser gödningspriser som har stigit med 25–30% jämfört med förra året. Och nu i det korta perspektivet så faller ju energipriserna och då blir ju spekulationen ska jag köpa nu eller ska jag köpa sen?

Han säger att det är naturligt att man vant sig vid den högre räntenivån vid det här laget.

– Men man har inte vant sig vid de här kostnaderna för insatsmedel som har åkt jojo samtidigt som man inte har lyckats få upp avsalu­priset, säger han.