Vilka diarrégrisar ska behandlas?

ESPHM. En studie från Danmark satte fingret på en problematik aktuell även för Sverige. Studien undersökte om antibiotikaanvändning mot avvänjningsdiarré kan minska genom att bara behandla verkligt sjuka grisar. Detta är för oss en självklarhet men ändå värt en reflektion.

Studien genomfördes i en besättning med återkommande diarré. Grisarna följdes dagligen från avvänjning till flytt. Antibiotika gavs endast till grisar med samtidig diarré och tecken på sjukdom, till exempel nedsatt allmäntillstånd, uttorkning eller insjunkna flanker. Grisar som var lösa i magen men i övrigt mådde bra behandlades inte.

Strategisk bedömning

Av de 137 grisar som följdes fick 30 procent diarré som krävde behandling, medan 58 procent utvecklade lindrig diarré. Tolv procent fick ingen diarré alls. Grisar med lindrig diarré tillfrisknade i regel utan antibiotika och växte lika bra som grisar utan diarré. Däremot växte grisar med allvarligare diarré och sjukdomstecken sämre, trots antibiotikabehandling.

Tydligt färre behandlingar

Studien belyser att vissa fall av diarré hos tillväxtgrisar kan läka ut av sig själva. Genom att bara behandla sjuka grisar kunde antalet antibiotika­behandlade minska med cirka 70 procent. En noggrann bedömning av varje enskild gris kunde minska antibiotika­användningen utan att försämra tillväxt eller välfärd.

Sjuka grisar ska behandlas, inget snack. Det kan dock vara värt att stanna upp ibland och fundera över kriterier för att sätta in gruppbehandling med antibiotika. När diskuterade ni senast detta med er besättningsveterinär?

Frida Matti
Josefine Påhlstorp
Johanna Fjelkner
Anna Carlertz
Kaisa Ryytty Sylvén

Gård & Djurhälsan