Små detaljer som kan göra stor skillnad i suggstallet
ESPHM. Under konferensen ägnades ett helt pass åt reproduktion. Ämnena spände från råmjölk och gyltor till brunst under digivning och smittämnen i suggbesättningar.
ESPHM (European Symposium of Porcine Health Management) är en internationell konferens med fokus på grishälsa och grisproduktion. 2026 hölls eventet i Florens, Italien, och samlade omkring 1 500 deltagare från 50 länder. Gård & Djurhälsan deltog med flera vetenskapliga postrar och presenterar här ett urval av konferensens mest intressanta resultat och nyheter.
En röd tråd var att bra reproduktionsresultat sällan beror på en enda sak. Det handlar i stället om många små delar som ska fungera tillsammans: rätt gyltor in i besättningen, friska suggor, bra rutiner vid grisning, god råmjölksförsörjning och snabbt agerande när något börjar avvika.
Rutiner kring råmjölk
En presentation handlade om råmjölk i system med fri grisning. Där studerades hur olika faktorer kopplade till suggan och grisningen påverkar råmjölkens kvalitet. Resultaten visade bland annat att det finns stora skillnader mellan suggor, och att grisningsförloppet har betydelse.
Det är en viktig påminnelse om att råmjölken behöver följas upp genom bra rutiner runt grisningen. De första timmarna efter födseln är avgörande för smågrisens chans att klara sig bra. Därför är det viktigt att ha extra koll på stora kullar, utdragna grisningar och svaga eller sent födda grisar, så att de får möjlighet att komma åt juvret och få i sig råmjölk i tid.
Rätt gyltor är a och o
Gyltorna var också i fokus. En studie visade hur produktionsdata kan användas för att bättre förutsäga vilka gyltor som har störst chans att bli hållbara och produktiva suggor. Det kan låta tekniskt, men tanken är enkel: ju bättre vi blir på att välja rätt gyltor, desto större chans till jämnare reproduktion, färre omlöp och suggor som håller längre i produktionen.
Att kunna förutsäga detta så träffsäkert som möjligt är också en ekonomisk vinst, eftersom varje gylta som inte fungerar i produktionen innebär kostnader i form av rekrytering, foder, stallplats och förlorad produktion.
Bra förutsättningar
Suggans tarmhälsa togs också upp. Forskare tittade på hur bakteriefloran i tarmen förändras från dräktighet till digivning och hur detta kan hänga ihop med reproduktionsresultat. Här finns fortfarande mycket kvar att lära, men det stärker bilden av att suggans allmänna hälsa, foderintag och återhämtning runt grisning påverkar mer än bara mjölkproduktionen. En sugga som fungerar bra i kroppen har också bättre förutsättningar att fungera bra i produktionen.
Hela kedjan spelar roll
Sammantaget visade passet att det fortfarande finns mycket att vinna på noggrannhet i det dagliga arbetet. Ny teknik och mer data kan hjälpa oss framåt, men grunden är densamma: bra koll på djuren, fungerande rutiner och tidigt agerande när något inte ser ut som vanligt.
För besättningar blir budskapet enkelt: följ upp resultaten, se mönstren i tid och lägg kraften där den gör mest nytta. Reproduktion börjar inte vid semineringen och slutar inte vid grisningen. Den påverkas av hela kedjan – från gylturval och dräktighet till grisning, digivning och nästa betäckning.
Frida Matti
Josefine Påhlstorp
Johanna Fjelkner
Anna Carlertz
Kaisa Ryytty Sylvén
Gård & Djurhälsan

