Så uppstår galtlukt. Illustration: Malin Strandli

Hur kommer vi att hantera galtlukt i framtiden?

Det har varit stort intresse för frågan om galtlukt och kastrering den senaste tiden. Vi på tidningen Grisföretagaren har gått igenom ämnet grundligt och i den här artikeln berättar vi om de olika alternativen.

Säkerhetssprutan som används vid vaccinering istället för kastrering. Foto: Ulla Schmidt, SLU
Galtlukt

Galtlukt, eller ornelukt som det också kallas, är den obehagliga lukt som kan uppstå när man lagar till fläskkött från okastrerade hangrisar som har nått könsmognad. Siffrorna på hur stor andel av okastrerade hangrisar som luktar och hur stor andel av befolkningen som kan uppfatta galtlukt varierar mellan olika undersökningar. Uppgifterna om andel galtar som luktar varierar från 1 procent upp till 50 procent i de källor vi har tagit del av. Uppgifterna om andelen av befolkningen som kan uppfatta galtlukt varierar ännu mer. Sedan flera decennier tillbaka kastrerar man i Sverige alla hangrisar kirurgiskt i späd ålder. Helt säker är man dock inte, för det finns vissa sogrisar som också kan lukta illa och det kan också vara så att en hangris testiklar är kvar i buken. Kastrering innebär ingen absolut garanti mot galtlukt. 

Effekter av kirurgisk kastrering

Kirurgisk kastrering ger en ökad smågrisdödlighet, bland annat till följd av infektioner i såret efteråt. Utländska studier visar en ökad dödlighet på 1 till 2 procentenheter. Galtar kan växa fortare och ha en lägre foderförbrukning jämfört med kastrater. Vid restriktiv utfodring är skillnaderna inte stora. Slaktkroppsegenskaperna påverkas också, bland annat med högre köttprocent hos galtar. 

Under många år var det ifrågasatt hur pass smärtsam kastreringen egentligen var, men idag är det helt klarlagt att kastrering är smärtsamt för grisen, både vid själva ingreppet och under en lång tid efteråt.

Kastrering i internationellt perspektiv

Norge införde år 2002 krav på att smågrisar ska kastreras med bedövning och av veterinär.  Holland har använt koldioxid för att söva grisar innan kastrering. De införde en branschöverenskommelse om att grisar ska kastreras under bedövning 2009. I Tyskland och Danmark har man haft branschöverenskommelse om smärtstillande läkemedel för att lindra smärtan efter ingreppet sedan 2009. I Belgien och Holland slutade McDonald’s sälja fläskkött från kastrerade grisar år 2008. Likaså gick livsmedelskedjorna Aldi och Lidl ut 2008 och sade sig inte längre sälja kött från kastrerade grisar från och med 2009.

Sedan har vi Australien, Nya Zeeland, flera länder i Sydamerika, Belgien med flera som i varierande utsträckning använt sig av så kallad immunologisk kastrering. Det innebär att man vaccinerar grisarna så att de inte når könsmognad. Belgiens största livsmedelskedja Colruyt säljer sedan 2010 endast griskött från hangrisar om de är vaccinerade. Flera livsmedelskedjor i Belgien har redan slutat, eller är på väg att sluta, sälja kött från kastrerade grisar.

Alternativen

Det finns många alternativ till kirurgisk obedövad kastrering. Det mest uppenbara är ju att inte kastrera överhuvudtaget. Uppfödning av okastrerade galtar, eller intakta galtar som det också kallas, är en metod som just nu ökar i Europa. Förutom att okastrerade hangrisar som når könsmognad kan ha galtlukt kan de också uppvisa ett aggressivt beteende. Det aggressiva beteendet kan leda till skador efter slagsmål. Galtar som når könsmognad hoppar också på andra grisar vilket kan leda till skador på ben och leder, samt tjuvbetäckningar. Metoden kan därför kombineras med att man slaktar tidigare, innan grisen når könsmognad.

Man kan vaccinera grisar mot könsmognad med hjälp av ett vaccin som heter Improvac. Ett annat alternativ är att kastrera på vanligt sätt, men använda olika former av bedövning. Mer om dessa alternativ senare i artikeln.

Ytterligare exempel på alternativ är avel för senarelagd könsmognad, att försöka minska galtlukt med hjälp av utfodringen eller att på slakteriet sortera bort de djur som luktar. De här alternativen är inte lika aktuella som de övriga tre huvudspåren som är bedövning, intakta galtar eller vaccinering. 

Att könssortera sperma har också seglat upp som ett alternativ. Metoden man använt hitintills för att sortera kallas flödescytometri. Det går dock så långsamt att det tar två veckor att få fram tillräckligt med sperma för en enda seminering. Får man fram snabbare sorteringsmetoder i framtiden kan det här vara ett fungerande alternativ.

Bedövning

När det gäller bedövning skiljer man på lokalbedövning och smärtlindring. Lokalbedövning hjälper mot smärtan vid själva ingreppet, medan smärtlindringen hjälper mot den långvariga smärtan efter ingreppet som annars pågår i dagar eller veckor.

Vid lokalbedövning lyfter man först upp grisen och ger den en injektion i vardera testikeln. Därefter släpper man ned grisen igen och väntar tills bedövningen verkar, innan man kan ta upp den på nytt och utföra själva kastreringen. Smärtlindringen ges istället som en injektion bakom örat.

Tidigare har det inte varit tillåtet att ge lokalbedövning på egen hand, utan den måste utföras av en veterinär. Nuförtiden kan man dock, om man har villkorad läkemedelsanvändning, gå en kostnadsfri kurs i hur man bedövar så att man lär sig göra det på rätt sätt. Svenska Djurhälsovården har hållit 60 sådana kurser hitintills. 

Lagar och regler

EU-kommissionen tog tillsammans med intresseorganisationer fram en branschöverenskommelse som sade att man från år 2012 ska använda bedövning och/eller smärtlindring. I ett andra steg vill man helt upphöra med kirurgisk kastrering från år 2018.

Sverige är med på den överenskommelsen. Sverige hade sedan 2011 en branschöverenskommelse om smärtlindring och från år 2012 blev det också inskrivet i certifieringsprogrammet.

Från och med 2016 blir det ett lagkrav i Sverige på att smågrisar alltid ska bedövas före kastrering. Beslutet är fattat och innebär en ändring i den svenska djurskyddsförordningen som börjar gälla från den 1 januari 2016.

Vaccinet passar inte i receptorerna och har ingen hormonell verkan.
 
Vaccinet passar inte i receptorerna och har ingen hormonell verkan.

Vaccinering

Det finns ett vaccin som heter Improvac. Det tillverkas av läkemedelsföretaget Zoetis som är ett dotterföretag till Pfizer. I Sverige säljs Improvac av företaget Orion Pharma Animal Health. Vaccinet gör att kroppens eget immunförsvar tillfälligt kan stoppa de ämnen som ger galtlukt.

För att förstå hur vaccinet fungerar behöver man först förstå hur grisen själv fungerar. Från hypotalamus som är en del av hjärnan, utsöndras ett hormon som kallas GnRH. I hypofysen, en annan del av hjärnan, finns receptorer för GnRH. När receptorerna tar emot GnRH utsöndras från hypofysen två andra hormoner, FSH och LH. Receptorer för dessa båda hormoner finns i testiklarna. Testiklarna producerar androstenon som ger galtlukt. Androstenon är ett feromon som stimulerar brunstiga suggor att visa ståreflex. Testiklarna producerar också vissa hormoner som i sig inte ger galtlukt, men förhindrar nedbrytningen av skatol i levern. Skatol bildas i grisens tarmar av aminosyran tryptofan som finns i fodret. Skatol ger en stark galtlukt.

Vaccinet syftar till att förhindra att hela den här kedjan startar genom att förmå kroppens immunförsvar att bilda antikroppar mot GnRH och på så vis hindra GnRH från att kunna bindas till receptorerna i hypofysen.

GnRH består av tio stycken aminosyror. På syntetisk väg har man skapat en liknande molekyl som har en aminosyra mindre. Den syntetiska GnRH-liknande molekylen är för liten för att immunförsvaret ska reagera på den. Därför har man kopplat den syntetiska GnRH-liknande molekylen till ett bärarprotein. Samma bärarprotein används också i många andra vacciner. Tillsammans blir det ett ämne som kroppens immunförsvar kan reagera på och bilda antikroppar emot. Antikropparna kommer att verka mot kroppseget GnRH. I och med att antikropparna binder till kroppseget GnRH passar det inte i hypofysens receptorer. Därmed stoppas hela kedjan, testiklarna producerar inte längre varken androstenon eller de hormoner som hindrar nedbrytningen av skatol i levern och därmed blir det ingen galtlukt.

Vaccinet i sig, med den modifierade GnRH-liknande molekylen, passar inte i hypofysens receptorer. Således är vaccinet inte ett hormon och har ingen egen hormonell påverkan.

För att vaccinet ska fungera måste man ge två doser. Den första dosen ska ges minst fyra veckor innan den andra och den andra ska ges fyra till sex veckor innan slakt. Efter den första dosen är galtarna immunologiskt förberedda, men har kvar full testikelfunktion tills de får den andra dosen. Den andra dosen framkallar ett immunsvar mot GnRH och hämmar tillfälligt testikelfunktionen. Effekten av vaccinet är inte särskilt lång. Efter tio veckor börjar effekten avklinga och efter 20 till 25 veckor finns oftast ingen effekt kvar.

Samma typ av hormonsystem finns i människor. Därför har man kollat upp säkerheten med att använda vaccinet mycket noga. Det är viktigt att man inte injicerar sig själv. För att undvika olyckor finns en särskild säkerhetsinjektor. Tillverkaren rekommenderar en utbildning för alla som ska använda vaccinet, så att man hanterar det korrekt ur säkerhetssynpunkt.

Om man ändå råkar vaccinera sig en gång ska man inte hantera vaccinet någonsin igen enligt tillverkarens föreskrifter. Man ska heller inte hantera vaccinet om man är gravid, eller om man kan vara gravid. Många som arbetar med grisar är kvinnor och man kanske inte vill berätta för sin omgivning om man är eller försöker bli gravid. Ibland kan man vara gravid utan att veta om det själv också. Det här är en fråga som man måste tänka på när man hanterar vaccinet. Om man vaccinerar sig själv ska man kontakta läkare.

Vaccinet är aldrig testat på människor. Det finns ett liknande läkemedel som används vid prostatacancer. Idag har knappt 50 miljoner grisar vaccinerats. Enligt uppgift från tillverkaren finns det omkring 20 rapporterade fall av olyckor där en människa av misstag injicerat sig själv med vaccinet eller stuckit sig på kanylen. Dessa människor har inte fått några bestående hälsoproblem och vissa av dessa olyckor härrör från tiden innan säkerhetsinjektorn fanns. Vaccinet har ingen effekt om man äter det. Vaccinet har heller ingen effekt om man får det på sig, om man inte har ett öppet sår. Köttet från grisen har 0 dagars karens.

Improvac har varit godkänt i hela EU sedan 2009. Inom EU har man hitintills inte använt vaccinet i särskilt stor utsträckning. I Sverige finns det två besättningar som har använt vaccinet. Det har också använts i Sverige i samband med vetenskapliga studier. I Australien har vaccinet använts i nästan 15 år och i till exempel Brasilien har vaccinet används i cirka 5 år.

Vaccinet kostar cirka 27 kronor per gris. Lönsamhetsmässigt kan det gå på ett ut, eller kanske till och med ge en förbättrad lönsamhet på grund av skillnader i tillväxt, foderförbrukning, slaktkroppsegenskaper och arbetstid. Däremot måste man tänka på att vaccineringen utförs i slutet av grisens uppfödning, inte i början. Den som är en renodlad slaktgrisuppfödare kommer alltså att få ett nytt arbetsmoment och smågrisuppfödare ett mindre. Stora grisar kan av vissa grisskötare upplevas som svårare att hantera än smågrisar, andra tycker tvärt om.

Det finns inga skillnader mellan kastrerade grisar och vaccinerade grisar när det gäller galtlukt. Båda metoderna är lika effektiva.

Röster om kastrering

Gunnar Johansson,
Svenska Djurhälsovården

Målet på lång sikt är att göra kastrering obehövligt. Det finns dock fortfarande många frågetecken kring vaccinationen. Att vi nu har smärtlindring är ett litet men viktigt första steg. Möjligheten för svenska bönder att själva lokalbedöva är ytterligare ett viktigt steg för djurvälfärden. Metoden fungerar bättre än många tror. Sedan hoppas jag ju att bonden verkligen får betalt för jobbet. I Europa just nu är uppfödning av intakta grisar på stark frammarsch. Men man ska vara försiktig så att man inte skapar ett ännu värre djurskyddsproblem med slagsmål mellan de intakta galtarna.
I framtiden kommer vi nog ha en blandning av olika metoder. Helt klart är att obedövad kastrering kommer vi inte att ha i framtiden. 


Johan Beck-Friis,
Sveriges Veterinärförbund

Inledningsvis har branschen varit skeptisk till vaccinet och det har inte fått så stor spridning. Men när några börjar använda det kommer man upptäcka att det fungerar och sedan kommer fler att följa efter, tror jag. Risken för att det ska bli galtlukt är lika liten med vaccinet som med kastrering. Det finns flera vetenskapliga studier som visat detta, både internationellt och i Sverige. När det gäller lönsamheten har vi inga svenska studier, men utländska visar att det kan vara en ekonomisk vinst att vaccinera. Med vaccinet har man en minskad dödlighet jämfört med kastrering. Kastrering ger två sår som lätt kan bli infekterade och med vaccinet slipper man också den nedgång på en till två veckor som alla kirurgiskt kastrerade grisar genomgår. 


Margareta Åberg Andersson,
Sveriges Grisföretagare

Vi vill helst slippa kastrera helt. Samtidigt ser vi flera problem med vaccinet. Vi tror det är svårt att på ett bra sätt förklara för konsumenterna hur vaccinet fungerar och därmed är vi oroliga för hur kött från vaccinerade grisar skulle tas emot. I Australien där man använt vaccinet är också till exempel hormonanvändning tillåtet i djurproduktionen. Därmed tycker inte jag det är relevant att jämföra de australiensiska konsumenternas reaktioner med våra svenska konsumenters reaktioner. Vaccinet är lätt att angripa så att säga, jag kan till exempel föreställa mig svarta rubriker i tidningarna som kan vara svåra att bemöta.
För den enskilda lant­brukaren kan vi också se problem. Om man råkar vaccinera sig själv ska man inte hantera vaccinet någonsin igen. Vad gör man som lantbrukare då, om man är ensam på gården?
I framtiden vill vi helst göra likadant som man gör inom EU. Vi vill inte gå före eller göra något annorlunda jämfört med våra konkurrenter inom EU eftersom det är dem vi konkurrerar med.

Eleonor Palmér,
Orion Pharma Animal Health

Det är vi som säljer vaccinet i Sverige. Orion Pharma är ett finskt läkemedelsbolag som representerar Zoetis och säljer deras produkter här. Improvac är ett läkemedel som är receptbelagt. Det innebär att vi inte kan göra reklam för läkemedlet, annat än till veterinärer. Vi har haft annonser i veterinärtidningen och våra konsulenter har informerat om det till veterinärer. Men vi kan till exempel inte göra reklam i gristidningen, det är emot läkemedelslagen och läkemedelsindustrins etiska regler. Däremot skulle vi kunna komma och informera om vaccinet om vi blir ombedda i samråd med veterinär.
Det som vi inte tycker har kommit fram tillräckligt tydligt i den svenska debatten är ekonomin i alla produktionsled. Jag tror inte att till exempel Brasilien vaccinerar främst av djurskyddsskäl utan det finns ju pengar att tjäna, men det är min personliga synpunkt, säger Eleonor Palmér.


Ingemar Olsson,
ordförande Sveriges Grisföretagare

Vi vet idag att från 2016 har vi en lagstiftning som säger att alla ska använda bedövning. Smärtlindring har vi redan i och med branschöverenskommelsen från 2012. Sedan vet vi att man sagt från EU-nivå att man helt ska sluta med kirurgisk kastrering från 2018. Ingen är gladare än grisproducenten om vi kan slippa kastreringen. Sedan gäller det att hitta det bästa sättet, men vilket det blir får framtiden utvisa. Då får man ta hänsyn till dels vad som är bäst för den enskilde lantbrukaren att hantera ur olika perspektiv och även vad konsumenterna accepterar och är beredda att betala för.

Läs också: "Seminarium om vaccination mot galtlukt"

Mattias Malmgren
Frilans