Tak över smågrishörnan ger värme till fler

Många svenska smågrisproducenter brottas med hög smågrisdödlighet. För att öka chanserna till överlevnad är det viktigt att erbjuda suggan och smågrisarna en optimal närmiljö. I ett projekt finansierat av Jordbruksverket har Gård & Djurhälsans veterinärer dokumenterat olika miljöfaktorer och skötselrutiner i 200 svenska smågrisbesättningar. Här redovisas resultaten gällande miljön i smågrishörnan.  

 

Figur 2. Så här kan ett bra tak se ut. För att den varma luften ska stanna kvar är det viktigt att taket är tätt mot boxväggarna och har en kant som går ner i fram.Illustration: Malin Strandli


Undersökningen genomfördes under juli 2018 till mars 2019 i samband med ett ordinarie veterinärbesök. Totalt deltog 200 smågrisbesättningar i studien. Genomsnittsbesättningen hade 156 suggor i produktion (SIP) men besättningsstorleken varierade mellan nio och 1 100 SIP. Endast 16 besättningar hade över 600 SIP. 

Besökta besättningar uppgav en genomsnittlig kullstorlek på 11,6 grisar per kull vid avvänjning (min 7,7 – max 13,7 avvanda per kull) och en smågrisdödlighet på 18,4 procent (min 6 – max 30 procent). När det var möjligt hämtades dessa siffror från gårdens produktionsuppföljningsprogram, men mätperioden var inte standardiserad och varierade därför mellan olika gårdar. En femtedel av besättningarna uppgav att de inte använde någon form av produktionsuppföljning. 
 

Det är mycket varmt vid suggans juver men spalten är kall. Genom att strö upp i hela boxen ordentligt inför grisning så torkar grisen snabbare än om den föds på en spalt utan halm. Första dygnet kommer dock smågrisarna alltid att vilja ligga hos suggan för att få råmjölk oavsett temperaturen i smågrishörnan. För att senare kunna konkurrera med suggans juver måste smågrishörnan hålla en hög temperatur. Foto: Rebecka Westin

Temperaturen i avdelningen och smågrishörnan

Besättningsbesöken genomfördes både sommar och vintertid varför variationen i stalltemperaturen var stor, mellan nio och 30°C. Även åldern hos smågrisarna varierade från nyfödda till nära avvänjning. Temperaturen som uppmättes i smågrishörnan var i genomsnitt 27°C. 

Två tredjedelar av besättningarna hade golvvärme i smågrishörnan (68 procent). Färre än hälften (39 procent) av besättningarna hade däremot tak över smågrishörnorna i samtliga avdelningar, se figur 1. Av dessa var det cirka hälften som hade ett tak med en optimal design, det vill säga att det var tätt mot boxväggen runt hela taket och att det fanns en kant som går ner i framkant på taket för att hålla kvar den varma luften, se figur 2.

För att smågrisarna ska vilja ligga i smågrishörnan måste denna kunna konkurrera med suggan och miljön i den övriga delen av boxen. Det ska vara varmt och mjukt att ligga där. Smågrisar drabbas lätt av nedkylning eftersom suggan inte slickar dem torra vid födseln. De föds också med mycket begränsade energireserver. 

Optimal omgivningstemperatur för en nyfödd gris är 33-34°C. Vid denna temperatur behöver smågrisen inte lägga någon energi på att hålla sin kroppstemperatur varför denna rekommenderas i smågrishörnan vid födseln för att sedan sänkas succesivt fram till avvänjning. En nerkyld smågris blir snabbt svag och riskerar att dö av svält eller klämning. 

Även gällande temperaturen i smågrishörnan var variationen mellan olika besättningar väldigt stor (min 14,6°C och max 38,2°C). Mätning skedde med IR-termometer, cirka en små­grislängd ut från lampans mitt. Om mätning skett direkt under värmekällan hade förmodligen högre temperaturer uppmäts. 

Årstid och smågrisarnas ålder skiljde sig också åt mellan mätningarna på olika gårdar varför det är svårt att uttala sig om skillnader i detta material. Den lägsta temperaturen uppmättes i en oisolerad stallavdelning med digivning i grupp på djupströbädd. Halm har dock en mycket god isolerande förmåga. Därför är komforttemperaturen för en gris som gräver ner sig i bädden betydligt högre än vad som kan mätas på ytan. 
 

Golvtemperaturen i smågrishörnan kan enkelt mätas med en IR-termometer. Ett tak över smågrishörnan, här tillfälligt uppfällt, fördelar värmen så att den kommer alla smågrisar till del. Foto: Karl Melander

Stor fördel med tak

I takt med ökande kullstorlekar behövs en allt större uppvärmd yta för att hela kullen ska få plats i värmen. Fördelen med att ha ett tak över små­grishörnan är att värmen från värmekällan fördelas över en större yta. Värmelampor är effektiva men det är bara direkt under ljuskäglan som strålningsvärmen finns och endast de grisar som får plats under lampan kan dra fördel av denna värme. 

Grisar med låg födelsevikt samt svaga och sjuka grisar har störst värmebehov. Oftast är det dock dessa individer som blir liggandes i utkanten eller till och med utanför strålningsvärmen om denna yta är begränsad som exempelvis under en liten värmelampa. Med tak över smågrishörnan värms även luften upp som fördelar värmen över en betydligt större yta till nytta för samtliga grisar. Detta ökar chanserna för att små och svaga individer ska överleva. 

De besättningar som i studien hade en optimal design på sina tak, det vill säga täta tak med framkant, uppgav att de avvande 0,5 fler smågrisar per kull jämfört med besättningar utan tak i smågrishörnan, se tabell 1.  
 

Testa dig själv! Har smågrisarna på bilden en bra närmiljö i smågrishörnan? Vad är din bedömning?  Se veterinärens bedömning mot slutet av artikeln. Foto: Karl Melander

Titta på liggbeteendet

Oavsett tak eller typ av värmekälla i smågrishörnan ska man alltid vara observant på smågrisarnas liggbeteende och reagera om de visar tecken på att det är för kallt eller varmt i hörnan. Observera smågrisarna dagligen i vila och se var de ligger; ute i boxen, i hörnan under lampan eller i hörnan men utanför lampan. Titta även på hur de ligger; utspridda helt på sidan eller tätt ihop i en hög. 

Även i boxar med tak kan det bli kallt i smågrishörnan om taket inte sluter helt tätt mot boxväggen eller inte går ner i framkant. Vid arbetsmoment som kräver att taken öppnas ska man heller inte öppna samtliga tak när det är kallt i stallet. Varm luft stiger uppåt och försvinner fort. 

Sommartid kan det istället lätt bli för varmt under taken och smågrisarna väljer att lägga sig ute i boxen i stället. En reglerbar värmekälla kan vara en klok investering för att kunna anpassa värmen under taken i förhållande till stalltemperatur och till grisarnas ålder och hälsoläge. 

Rådfråga ditt försäkrings-bolag vid takistallation

Allmänna regler som gäller vid installation av värmelampor och tak i grisstallar finns i handboken Elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet, regelverk 2019:1. Där anges att värmelampor och värmetak ska monteras så att stickproppen dras ur och spänningen bryts om de faller ner. Eluttagen ska därför monteras nedåtriktade ovanför den plats där lampan eller värmetaket hängs upp. 

Vidare ska lampa och eller tak monteras minst 50 centimeter från brännbart material om inte tillverkaren föreskriver ett ännu större avstånd. Alltså behöver lampan sitta minst 50 centimeter från det strömaterial som finns på golvet i hörnan. 

Materialvalet i själva taket behöver också beaktas så att det klarar brandskyddskraven och kan klassas som ett icke brännbart material. 

Tag alltid kontakt med ditt försäkringsbolag inför installation av tak för att få besked om din gårds förutsättningar och om vilka material de godkänner ur försäkringssynpunkt. Hitta handboken och läs mer om elinstallationer i lantbruket på brandskyddsföreningens hemsida, 

­www.brandskyddsforeningen.se.

 

Tabell 1: Jämförelse av antalet avvanda per kull i besättningar med respektive utan tak över smågrishörnan.
Tak över smågrishörnan Antal besättningar Medeltal antal avvanda per kull
Nej 107 11,47a
Ja, men ej optimal design 43 11,71a,b
Ja, optimal design  38 11,95b

a,b Medeltal med olika bokstav skiljer sig signifikant (p=0,02) i variansanalys (ANOVA).

 

 

Figur 1: Förekomst av tak och dess design (n=196)

Fördelning över förekomst av tak över smågrishörnan i 196 svenska smågrisbesättningar. Över hälften av gårdarna hade inte tak i BB och på endast på 20 procent av gårdarna fanns tak med en optimal design.

 

Smågrisarnas liggbeteende visar hur de upplever närmiljön

Ser du att smågrisarna ligger tätt ihop i hög eller utanför värmestrålning – reagera!

  • För kallt - kontrollera att golvvärmen är igång. Byt till värmelampa med högre effekt. Utsätts smågrisarna för drag i smågrishörnan?
  • För varmt - stäng av golvvärmen eller sänk effekten på värmelampan, öppna taket!
  • Smågrisar gillar att ligga mjukt, se till att strö ordentligt med halm i smågrishörnan. Golvvärmen värmer upp halmen så att det blir ännu mer attraktivt att ligga där.

 

För kallt; smågrisarna ligger tätt ihop i en hög.

 

För varmt; smågrisarna ligger utanför värmestrålningen. 

 

Lagom; smågrisarna ligger var för sig, utspridda i hela hörnan.Foto: Gård & Djurhälsan

 

Hur tolkar du smågrisarnas liggbeteende på bilden?

Veterinärernas svar: Smågrisarna på bilden ligger tätt ihop, både under och utanför värmelampan. Att smågrisarna ligger tätt ihop på hög tyder på att de fryser. Genom att krypa tätt ihop exponerar varje individ mindre hudyta och värmeavgivningen från grisen till den kallare omgivningen minskar. I detta fall visar smågrisarnas beteende på att det är för kallt även under värmelampan. Det kan bero på att värmelampan har för låg effekt eller att det är dragit i smågrishörnan. Är golvvärmen igång? Drag i smågrishörnan ger en nedkylningseffekt. Smågrisarna kan då frysa även under värmelampan. Ett väl fungerande tak över smågrishörnan motverkar effektivt drag och sprider värmen över en stor yta.

 

Rebecka Westin, Gård & Djurhälsan och SLU
Kaisa Ryytty Sylvén, Gård & Djurhälsan
Gunnar Johansson, Gård & Djurhälsan
Ida Clemensson-Lindell, Växa Sverige

 

 

Artikeln publicerades måndag den 29 juni 2020

Senaste

Tak över smågrishörnan ger värme till fler

Många svenska smågrisproducenter brottas med hög smågrisdödlighet. För att öka chanserna till överlevnad är det viktigt att erbjuda suggan och smågrisarna en optimal närmiljö. I ett projekt finansierat av Jordbruksverket har Gård & Djurhälsans veterinärer dokumenterat olika miljöfaktorer och skötselrutiner i 200 svenska smågrisbesättningar. Här redovisas resultaten gällande miljön i smågrishörnan.  

 

Kommentera