Nyckeltal för en hållbar grisproduktion

För att åstadkomma en uthållig grisuppfödning bör suggorna klara av en hög produktion under en lång tid. Men vilka produktionsmått kan användas för att mäta uthålligheten i en besättning? Det har Gård & Djurhälsan kartlagt och resultaten av studien redovisas här.

Produktionsresultaten i svensk smågrisproduktion har under många år haft en positiv utveckling och bland annat resulterat i fler levande födda smågrisar, fler avvanda smågrisar och ett ökat antal producerade smågrisar per sugga och år. Resultat­utvecklingen har följts i en medeltalsberäkning som har tagits fram årligen i över 20 år från produktionsuppföljningsprogrammet WinPig/PigWin. 

År 2000 var medeltal för antal levande födda smågrisar per kull 11,3, antal avvanda per kull 9,8 och producerade smågrisar per sugga och år 21,2. Motsvarande siffror för 2019 var 14,8, 12,2 och 27,1. De nuvarande produktionsmåtten säger dock ingenting om hur länge suggorna finns kvar i produktion (suggornas hållbarhet). 

Att fler smågrisar föds och avvänjs kan vara positivt men samtidigt ställer det högre krav på suggan under dräktighet och digivning. För att få en hållbar grisproduktion gäller det att suggorna ska klara av att hållas i produktion under en lång tid. De producerade smågrisarna måste vara av god kvalitet så att de håller sig friska och överlever ända fram till slakt. 

Tre referensbesättningar

Som komplement till måttet antal producerade grisar per sugga och år har fyra nya produktionsmått bearbetats fram i den här studien, för att bidra till en hållbarare grisproduktion. 

• Livstidsproduktion; antalet avvanda smågrisar vid ­suggans utgång och kullnummer vid utgång.
• Utslagning av suggor innan fjärde grisning.
• Besättningsstruktur. 
• Ålder vid första betäckning och spridning i ålder vid ­första betäckning. 

Referensvärden för varje produktionsmått har beräknats ur uppföljningsprogrammet WinPig. Resultaten har jämförts med tre smågrisproducerande besättningar (referensbesättningar) med enligt WinPig goda resultat. Skötsel och miljö är nyckelfaktorer för en god produktion, därför utfördes kvalitativa intervjuer på de tre referensbesättningarna i ett försök att kartlägga goda rutiner till de fyra produktionsmåtten.
 

Livstidsproduktion 

Beräkning av livstidsproduktion, antalet avvanda smågrisar vid utgång och kullnummer vid utgång visar resultatet för hela suggans produktionsliv. Vid analys av WinPig-data för 2019 analyserades resultatet från 

17 720 utslagna suggor, resultatet visade ett medeltal på 3,8 avvanda kullar och 45 avvanda smågrisar vid utgång.

Sambandet mellan livstidsavvanda och dödlighet innan fjärde grisningen analyserades. Resultatet visade att en låg utslagningsålder leder till ett lägre antal livstidsavvanda. Alla referensbesättningarna hade högre antal avvanda grisar vid utgång och fler avvanda kullar vid utgång än resultatet från WinPig-data 2019. En sugga som stannar längre i produktion kommer att kunna producera fler smågrisar. 

Skillnaden mellan tidigt 2000-tal (Linda Engbloms avhandling, SLU, från 2006) och 2019 visar att suggor producerar fler smågrisar under en genomsnittligt kortare livstid. Ökningen av antalet livstidsavvanda smågrisar är endast 0,9, från 44,1 till 45,0 medan kullnummer vid utgång under samma tid minskat från 4,4 till 3,8. Då ett högt antal avvanda smågrisar vid utgång visar på en god produktion under en längre tid blir det ett indirekt mått på en god djurvälfärd i produktionen.  

Vår studie visar att 25 procent av suggorna avvänjer 67 smågrisar (sex kullar) eller fler under sin livstid. Nyckeltal för livstidsproduktion måste sättas individuellt i varje besättning, men detta visar på potentialen. 

Utslagning 

Utslagning av suggor är planerad eller oplanerad. Till den planerade utslagningen räknas utslagning för hög ålder eller låg produktion. För varje sugga som utgångsrapporteras i WinPig anges om hon är slaktad, död eller avlivad och sedan en orsakskod som förklarar huvudanledningen till utgångsrapporteringen. Orsakskoderna kategoriserades och en sammanslagning av de tio vanligaste utgångsorsakerna för kull nummer ett till fyra för utslagna suggor 2019 i WinPig redovisas i tabell 1.

Utslagningen av suggor upp till fjärde grisningen analyserades genom beräkning av utslagning innan första, andra, tredje och fjärde grisningen för gyltor insatta 2017. Resultatet visade att 45,8 procent av de insatta gyltorna slogs ut (slaktade, avlivade eller döda) innan fjärde grisning, motsvarande andel för döda/avlivade var 11,3 procent (tabell 2). 

En låg utslagning av unga djur är som tidigare nämnts positivt för produktionen. För att sätta ett riktvärde som var bättre än medel på 45,8 procent användes det statistiska måttet kvartil 1 (q1) som är gränsen till de 25 procent av besättningarna med lägst utslagning innan fjärde grisningen och beräknades till 39,3 procent. En utslagning under 39,3 procent innan fjärde grisningen anses i denna studie vara fördelaktig för produktionen. 

Sämre ekonomiskt resultat

En sugga som går till normalslakt ger en slaktintäkt i jämförelse med om hon avlivas eller självdör. Vid avlivning försvinner slaktintäkten, som beräknades till 1 967 kronor, och kostnad för kadaverhämtning tillkommer, vilken beräknades till 812 kronor. Analys av suggor som utgångsrapporterades under 2019 i WinPig visade att 16,2 procent av de utslagna suggorna utgångsrapporterades som avlivade/döda. I WinPigs databas för insända produktionsresultat 2019 från svenska besättningar hade medelbesättningen 371 suggor i produktion. Rekryteringsprocenten för medelbesättningen var 24,2 procent och antal kullar per sugga och år 2,23. Antalet suggor som slås ut per år blir i medel (371 SIP × 24,2 procent × 2,23 kullar per år) = 200 suggor per besättning.

Om 16 procent av dessa går till kadaver i stället för att ge en slaktintäkt innebär det dels en intäktsförlust på (1 967 × 200 × 0,16) = 62 944 kronor, dels en kostnad för kadaverhantering  på (812 × 200× 0,16) = 25 984 kronor, vilket sammanslaget blir 88 928 kronor i försämrat ekonomiskt resultat.

Besättningsstruktur 

Besättningsstrukturen visar besättningens genomsnittliga antal årssuggor på varje kullnummer. En planerad besättningsstruktur är viktig för att suggpopulationen ska ha en bra fördelning av unga och gamla djur. 

Baserat på litteratur och praktisk erfarenhet påverkas besättningsimmuniteten och därmed smågrisarnas hälsa av fördelningen av kullnummer i besättningen. Råmjölkens antikroppar är livsavgörande för den nyfödda grisen och suggornas immunförsvar byggs successivt upp med antal grisningar och tid i besättningen. Samband mellan andel besättningsdjur på kullnummer ett och utslagning innan första grisning samt innan fjärde grisning visade att en besättning med hög rekryteringsprocent och ung suggpopulation riskerar en högre dödlighet innan första grisning och fjärde grisningen. 

Besättningsstrukturen i de tre referensbesättningarna undersöktes och fastän det fanns skillnader i management mellan besättningarna så överensstämde deras besättningsstrukturer. Vidare sågs ingen skillnad i besättningsstrukturen för WinPig under 2019 baserat på cirka 32 000 suggor. Resultatet från studien redovisas i tabell 3 och föreslår en fungerande besättningsstruktur för integrerade och smågrisproducerande besättningar.  

Ålder och åldersspridning vid första betäckning

Det är många faktorer som ska stämma vid första semineringen. Som exempel kan nämnas ett bra hull, en bra vikt, gyltan ska inte semineras på sin första brunst och semineringstidpunkten ska stämma med planerad betäckningsgrupp. 

Utöver gyltans kondition har ingrisningsålder/ålder vid första betäckning kopplats till hennes kommande produktionsresultat. Ingrisningsålder och livstidsproduktion studerades och resultatet visade att en ingrisningsålder över 400 dagar signifikant skiljde sig från resultaten från yngre djur när det kommer till livstidsavvanda och avvanda kullar vid utgång, med färre antal avvanda grisar och färre producerade kullar vid utgång. 

Som tidigare nämnts var utslagning kopplat till reproduktionsstörningar den enskilt största utslagningsorsaken för suggor med kullnummer ett, vilket visar att det finns möjlighet till förbättrade resultat när det kommer till seminering av unga djur. En låg spridning i ålder för första betäckning kan bidra till att minska risken att seminera alltför gamla gyltor. Den genomsnittliga spridningen vid seminering för ­17 671 gyltor under 2019 var 18,5 dagar, vilket kan användas som en riktlinje i den egna besättningen. 

Projektet har genomförts av en projektgrupp bestående av Elin Karlsson, Cecilia Kellerman, Ingvar Eriksson, Lena Eliasson-Selling, Carl-Johan Ehlorsson, Johanna Fjelkner och Ida Clemensson-Lindell, samtliga från Gård & Djurhälsan.

De vanligaste utgångsorsakerna för respektive kullnummer mellan ett och fyra för utslagna suggor 2019 baserat 7 782 suggor. En sammanslagning av de tio vanligaste utgångsorsakerna angivet i procent av totalt antal utslagna inom varje kullnummer 2019.

Andel utslagna (slaktade, döda eller avlivade) och döda/avlivade av insatta år 2017 angivet i procent. Utslagning innan första grisning är gyltor som är betäckta men aldrig har grisat, utslagning innan fjärde grisning är ackumulerat de suggor som slogs ut på grisning 0,1,2 och 3. 

Medel motsvarar den genomsnittliga utslagningen, standardavvikelsen (sd) är ett mått som förklarar hur stor spridningen i resultatet var (är spridningen 0 skulle alla besättningar i studien haft samma resultat). Vidare visas minsta värdet (min) och största värdet (max) i datasetet. Kvartilerna (Q1, Median och Q3) delar upp resultatet i fyra delar, där 25 procent av resultatet är mindre än Q1 och 25 procent av resultatet är större än Q3. 

Fördelningen av genomsnittligt antal suggor på varje kullnummer angivet i procent av antal årssuggor i 48 besättningar och 32 178 suggor under 2019 samt referensbesättning A, B och C.

Elin Karlsson
Gård & Djurhälsan