Prima produkter i nya rationella stallar

Mellan tio och 15 arbetstimmar i veckan räknar Jörgen Olsson på Vista gård med att spara på att samla sina grisar i rationella stallar på en gård. Två kriterier lyser igenom när han berättar om de val han gjort i utformningen av nya stallet; god stallmiljö och fodereffektivitet.

Jörgen Olsson driver Nevis gris AB med 380 suggor integrerat, tillsammans med sin kollega Arnfinn Espmarker. Arnfinn ansvarar för det praktiska kring smågrisproduktionen som finns på hans gård utanför Tomelilla, medan Jörgen har hand om slaktgrisarna och ekonomin, med Vista gård mellan Kristianstad och Åhus som bas. Totalt tar de båda kompanjonerna fram runt 11 000 grisar per år och till sin hjälp i stallarna har de tre medarbetare.

– Jag tror att det blir väldigt effektivt att jobba så, sedan är det såklart trevligt att alltid ha ett bollplank, säger Jörgen om samarbetet, och fortsätter:

– Innan alla investeringar och alla beslut har vi bara en fråga som vi ställer oss: tjänar Nevis på detta? Svarar vi ja på det så ska vi göra det, svarar vi nej så låter vi bli.

Rationalisering

Svaret på frågan blev uppenbarligen ja, när Jörgen och Arnfinn våren 2019 började skissa på att bygga nytt för att samla slaktgrisuppfödningen på Vista gård. Tidigare hade en del av grisarna fötts upp i arrenderade stallar på en gård en bit bort.

– Med stallar och utfodringsanläggning av äldre modell blir det alltid en del strul. När ­stallet dessutom ligger en bit bort så kostar det extra tid och energi. Den stora grejen med det här bygget har varit att samla alla slaktgrisarna här hemma. Det blir mycket mer rationellt, menar Jörgen.

I januari 2021 sattes grävskopan i backen och i mitten av september flyttade de första grisarna in. Stallet är byggt i egen regi, i kompanjonskap med en byggare.

– Vi hade två scenarion. Ett var att köpa ett nyckelfärdigt hus, det andra var att i stort sett bygga i egen regi. Vi valde det senare. Jag vet inte om det var rätt eller fel, för det tog väldigt mycket kraft förra året. Vi har säkert tappat en del produktion under tiden, men vi har säkert också sparat en del pengar. Först nu börjar det lätta så att man känner att man inte behöver hålla på med bygget varje dag, det är skönt, berättar Jörgen om byggprocessen.
 

Lyckad uppfinning

För stallmiljöns skull föll valet på så kallad miljöspalt, där en del av liggytan består av urindränerande golv. Kulverten är utrustad med vacuumutgödsling.

– Det är enkelt och smidigt, du behöver inga elmontage och inget kan gå sönder, säger Jörgen om utgödslingsprincipen och tillägger att med fint hackad halm är inte strömängden någon begränsande faktor.

Tillsammans med Henrik Petersson på Skiold har Jörgen uppfunnit en egen variant på gasutsug i kulverten. I varje kulvertsektion sitter helt enkelt ett rör, som är sammankopplat med ordinarie frånluftsfläkttrumma på loftet, via en låda. Lådan dockar intill frånluftstrumman ovanför spjället, vilket gör att det dras ut luft från kulverten även om spjället är stängt. Materialkostnaden var måttlig, men installationen av 500 meter isolerat rör var arbetskrävande.

– Det kanske är överkurs, men jag tror att jag i det långa loppet kommer ha mindre ammoniak i stallet. Det är en viktig parameter, både för grisens skull och i samband med kontroll. Jag tror det blev väldigt lyckat. Vi har mätt ammoniakhalterna i stalluften och de håller väldigt låg nivå trots att spaltytan är stor, säger Jörgen.

Fiffig ventilation

Värmen från gödseln tas tillvara i de tre golvvärmeslingor som löper i boxarnas framkant, via kollektorslangar.

För att ytterligare hjälpa till och styra grisarnas ligg- och gödselbeteende är stallet utrustat med två slangar för droppbevattning. Slangarna är monterade med dropphålen uppåt, vilket minimerar problemen med kalkbeläggningar i hålen. Med hjälp av timer och magnetventil ­droppar ­slangarna tre minuter varannan timme.

– Hittills känns det som att hygienen fungerar riktigt bra. Men man vill ju gärna köra igenom alla årstider innan man säger för mycket, menar Jörgen.

Luftutbytet sker med hjälp av energisnåla så kallade PM-­

fläktar och traditionella tilluftsdon. Kapaciteten på ventilationen är 40 procent högre än beräknat behov av maxventilation.

– Grisen växer snabbt och producerar mycket värme. Då tror jag det är en fördel att kunna cirkulera mer luft och byta ut luften snabbare än vad regelverket kräver. Jag tror att ventilationskapaciteten är det största problemet i många gamla stallar, säger Jörgen.

Riktningen på luftflödet kan vändas i samband med utlastning, för att grisarna ska få gå i medvind istället för motvind. Samtidigt blir det motvind för dem om de väljer att vända och gå tillbaka in i avdelningen.
 

Självklart med restlöst

I samband med investeringen satsade Jörgen på ett nytt foderkök och ett restlöst fodersystem, som även betjänar de äldre avdelningarna på gården.

– Det var självklart. Jag har hållit på så länge och försökt få grisarna att växa över 1 000 gram kontinuerligt, och inte lyckats. Så jag kände att det måste finnas någon annan grej, och det fanns det, berättar Jörgen, som hittills är nöjd med sitt val:

– Det är det som jag tror blir den allra största förtjänsten. De första två rapporterna indikerar på en rejält sänkt foderförbrukning och högre tillväxt, vi har gått från 950 gram till 1 050 gram, och det var ändå innan vi fått i gång ättidsstyrningen. Det ger en väldig effekt att det inte försvinner några aminosyror i ledningarna. Jag räknade lite snabbt och kom fram till 20 till 25 kronor per gris i bättre resultat. Det betalar det nya foderköket ganska snabbt.
 

Stabila affärspartners

Allt material till stallet är upphandlat via Skiold och Jörgen är nöjd med sitt val, trots att affären belastats av en reklamation på grund av ett fabrikationsfel på spaltkasetterna:

– Det är alltid skönt att ta allt från en part, samtidigt som jag räknar med att få en rejäl rabatt när man tar allt från ett ställe. Det här kunde blivit riktigt jobbigt när kassetterna var fel och man skulle ha placerat inredning av ett annat fabrikat på. Nu löste det sig på ett bra sätt, säger han och lyfter även en annan affärspartner, KLS Ugglarps:

– Det är de som ger trygghet att de vill ha våra grisar långsiktigt. Annars är det ju ingen vits att bygga ett stort stall. Någon långsiktig prisgaranti kan de inte ge, men det viktiga är att de tror på svensk gris och ger oss förutsättningar för att producera.
 

Uthärdar lågkonjunkturen

Jörgen hann köpa det mesta innan byggkostnaderna galopperade i väg. Budgeten var på 5 000 kronor per stallplats, utfallet blev snarare 5 500, foderköket exkluderat men gödselbrunnen inkluderad. Men trots ett stort lån som ska betalas av och höga priser på insatsvaror tycker han att valet att investera känns rätt.

– Vi har haft några goda år, så nu måste vi avvakta och överleva detta. Det kommer att komma en ändring, annars överlever ingen på sikt. Strategin nu är att trimma produktionen och bara ge grisen precis vad den behöver. Jag tror på svensk grisuppfödning och att vi ska fokusera på vår hemmamarknad och jobba med den så mycket vi bara kan. Det finns många matintresserade som gärna väljer svenskt kött och det tror jag vi ska spinna på framöver, säger han, och avslöjar samtidigt sitt främsta driv i företagandet:

– Jag drivs av att få ett flyt i arbetet och få fram en fin produkt. Man vill alltid rationalisera, det är nog inte primärt pengarna som driver mig. Visst måste vi göra ett bra resultat, annars kan vi inte utveckla oss, men det roliga är att få fram en fin produkt.

På nästa uppslag kan du läsa mer om Vista gårds nya slakteri och gårdsbutik.